Alla kvinnor har mer eller mindre flytning från slidan och det är vanligtvis inte ett tecken på någon sjukdom. När allt är som det ska fungerar flytningar som en del av försvaret mot infektioner i slidan. En flytning är oftast vit eller svagt gul och kan vara lite grynig. Den brukar lukta svagt och lite syrligt, ungefär som filmjölk luktar.

Det finns alltid bakterier i slidan och i vanliga fall har man framför allt en sorts bakterier som kallas mjölksyrebakterier. De gör att miljön i slidan blir mer sur och det hjälper till att skydda mot infektioner.
Bakteriell vaginos innebär att bakteriesammansättningen i slidan är förändrad och att andra bakterier än mjölksyrebakterierna har ökat. Det leder bland annat till att miljön i slidan är mindre sur, att mjölksyrebakterierna inte trivs lika bra och att skyddet mot infektioner därmed blir sämre. Om man till exempel smittas av klamydia samtidigt som man har bakteriell vaginos kan det därför innebära att risken att få en inflammation i äggledarna ökar.

Risken för en infektion är störst om man ska göra något ingrepp via slidan, till exempel göra en abort eller sätta in en spiral. Därför ska man informera sin läkare om att man har sjukdomen innan ingreppet görs.

Bakteriell vaginos gör att man får en illaluktande flytning som kan kännas besvärande eftersom lukten är stark. Man kan också lättare få andra besvär och även infektioner, särskilt i samband med operationer i underlivet eller om man är gravid.

Symptom
Det vanligaste symtomet vid bakteriell vaginos är illaluktande flytning där lukten påminner om skämd fisk. Lukten kan speciellt märkas vid mens och efter samlag. Den typiska flytningen är tunn och gråvit, men mängden är vanligtvis inte mer än normalt.

Behandling
Man får behandling med antibiotika som skrivs ut av läkare. Behandlingen tar tre till sju dagar men det är vanligt att symtomen kommer tillbaka igen efter någon månad.

KÄLLA: 1177.se

Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom då vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern. I Sverige har ungefär tio procent av kvinnor i fertil ålder sjukdomen. Om du har mycket ont vid mens, riklig mens, ont vid samlag och/eller ont när du kissar eller bajsar bör du kontakta husläkare eller gynekolog.

Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan, endometrium, förekommer utanför livmodern. Vävnaden kan finnas var som helst i kroppen. Vanligast är att den finns i buken, till exempel på bukhinnan, på äggstockar, på urinblåsa eller på tarm, i ärr efter operationer i buken och i bristningar som uppstått i samband med förlossning.

Ärftliga och immunologiska faktorer kan tillsammans med så kallad retrograd menstruation, då en del av menstruationsblodet går ut i bukhålan via äggledarna, leda till att endometrios bildas.

Vid ofrivillig barnlöshet på grund av endometrios kan du ha möjlighet till provrörsbefruktning, IVF.

Idag kom mensen som beräknat... Jag borde vara ledsen och besviken, men det är jag inte av den anledningen att vi har försökt så pass länge att jag har vant mig vid att misslyckas och börjat acceptera tanken på att vi kanske aldrig kommer att få några barn tillsammans. Jag försöker dock att vara positiv då min syster blev gravid efter 17 månaders försök (genom utredning), men det är lättare sagt än gjort. Jag är rädd att utredningen inte kommer att ge någonting, att läkaren kommer att säga att allt är som det skall eller att behandlingen inte resulterar i en graviditet. Jag skulle bli lättad om det visar sig att allt är som det skall, men jag skulle föredra om proverna visar att någonting är fel så att vi får en förklaring till barnlösheten. Det är otroligt frustrerande att gå och undra vad det är som gör att man inte har blivit gravid ännu. Jag är den som tror att allt händer av en anledning och ibland inbillar jag mig själv att jag är barnlös p.g.a. att jag inte förtjänar att ha barn, men jag vet att det inte är sant! 

Vi går nu in på trettonde försöket och jag börjar idag med Rosenrot extra stark. 

Vad orsakar mensvärk?
Den medicinska termen för smärtsam menstruation är dysmenorré. Läkare talar om primär och sekundär dysmenorré.

Primär dysmenorré
Detta är vanligt hos unga kvinnor, men det är svårt att avgöra hur många som verkligen drabbas. Studier pekar mot att 43-93% av unga kvinnor upplever någon form av dysmenorré och 4-23% har svår menorré. De som har de svårare formerna måste eventuellt vara hemma från skolan en eller två dagar varje månad. En del flickors allra första menstruationer är smärtsamma. För andra blir menstruationerna gradvis mer och mer smärtsamma under de första sex till tolv månaderna efter den första. Mensvärken orsakas av en obalans i kroppens prostaglandiner (hormonliknande ämnen som påverkar blodtryck, kroppstemperatur och gör att livmodern dras samman). 

Sekundär dysmenorré
Detta börjar ofta senare i livet, vanligtvis mellan 30 och 45 års ålder och orsakas av ett underliggande problem som endometrios eller PID. Endometrios är ett tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinnan befinner sig utanför livmodern, men fortfarande blöder varje månad. PID (pelvic inflammatory disease) orsakas av långvarig infektion i bäckenet. Sekundär dysmenorré kan också orsakas av muskelknutor (kallas ibland myom) eller ovarialcystor. Det är viktigt att behandla de underliggande orsakerna, men själva smärtan behandlas på samma sätt som den som orsakas av primär dysmenorré.

Vilka är symptomen på dysmenorré?
Du kan uppleva ett eller flera av följande: 

- Du kanske är trött på gränsen till utmattad och känner dig allmänt dålig. 
- Smärtan börjar eventuellt ett dygn innan menstruationen börjar och varar ungefär 36 timmar. 
- Smärtan kan vara krampartad, konstant, eller båda på samma gång. 
- Smärtan kan kännas i buken, ländryggen, eller på insidan av låren. 
- Eventuellt smärtar också slidan. 
- Du kan ha andra symptom i samband med detta, som huvudvärk, diarré, illamående, svullen buk och humörsvängningar.

Självhjälp
Om du lider av dysmenorré ser du förmodligen inte fram mot mensen. Men det finns en del sätt att lindra bevären själv: 

- Vila så mycket du kan när smärtan är svår och värm buk eller ländrygg med värmedyna. 

- Stress och oro kan förvärra smärtan. Pröva olika avslappningsmetoder och försök att inte oroa dig över det du känner att du "borde" få gjort. Ge dig själv den tid du behöver för att besvären ska klinga av. 

- Motion och hälsosam vikt kan hjälpa. Sikta på två eller tre halvtimmespass i veckan för simning, cykling eller raska promenader - eller någon annan motionsform som du föredrar. 

- Mensvärk är vanligare och tenderar att vara värre för rökare. Detta är ytterligare en orsak att sluta röka om du gör det. 

- Alkohol kan göra smärtan värre, så försök undvika det innan mens. 

- Spiral kan göra mensvärk värre. Senare modeller som Mirena hormonspiraler kan eventuellt minska bevären. Överväg en alternativ spiral eller annan preventivmetod.

Kan menssmärta påverka min fertilitet?
Det beror på den underliggande orsaken. En del tillstånd, som endometrios eller PID, kan göra det svårare för dig att bli gravid. I båda fall kan ärrvävnad och sammanväxningar i äggledarna göra det svårt eller omöjligt för ägg och spermie att mötas på naturlig väg. Fertilitetsbehandling kan ha goda förutsikter att lyckas, men det är bättre att söka hjälp så tidigt som möjligt. En gynekolog kan avgöra vilken typ av behandling som är lämplig.

Kan mensvärk försvinna om jag får barn?
Det kan det faktiskt. Studier har visat att symptomen för både primär och sekundär dysmenorré kan lindras efter att ha fått barn. I en studie rapporterade kvinnor med sekundär dysmenorré att antalet smärtsamma menstruationer och smärtans intensitet minskat efter att de födde barn.

KÄLLA: BABYCENTER

Jag hade extrema menstruationssmärtor under mina första år som menstruerande. Om jag hade otur kunde det göra så ont att jag var tvungen att vara hemma från skolan (det var som värst i början av tonåren). Det spelade ingen roll att jag började med p-piller, smärtorna var lika starka. Jag klarade mig dock undan skakningarna som menstruationssmärtorna innebar. Jag kan studera och arbeta idag, men jag har fortfarande väldig ont. Smärtan uppstår en eller två dagar innan menstruationen startar och avtar i samband med att den slutar. Jag måste vara sängliggnade med en värmedyna på högsta för att smärtan skall vara hanterbar. Motion skall kunna lindra smärtan, men jag kan oftast inte stå p.g.a. att smärtan går från naveln ner till låren. Jag har ibland smärtor i underlivet (mestadels bäckenbenet). Jag misstänkte ett tag att jag har endometrios, men jag har inte symptom för det mer än att jag har smärtsamma menstruationer.

Allmänt

För par som har svårt att få barn finns flera olika behandlingar som kan hjälpa, så kallade infertilitetsbehandlingar. Vilken behandling som passar bäst beror på orsaken till barnlösheten.

Förberedelser

Beroende på vilken behandling man ska gå igenom krävs lite olika förberedelser. Man får veta från läkaren vilka föreberedelser som gäller för just den behandling man ska få.

Hur går behandlingen till?
De behandlingar som finns i Sverige är:

- Stimulerad ägglossning. Kvinnan får ta hormontabletter eller hormonsprutor som framkallar ägglossning.

- Insemination med spermier. De kan antingen komma från mannen i paret eller från en donator. Spermierna sprutas in direkt i livmodern genom en tunn slang när kvinnan har ägglossning.

- Provrörsbefruktning som också kallas in vitro fertilisering, IVF. Kvinnan får hormoner som framkallar ägglossning. Äggen plockas sedan ut från äggstocken. Mannen får lämna spermier som sammanförs med äggen i ett provrör. Efter ett par dagar kan ett eller två befruktade ägg sättas tillbaka i livmodern.

- Provrörsbefruktning med äggdonation. Då plockas äggen från en donator i stället. De donerade äggen sammanförs sedan med mannens spermier i ett provrör.

- Kirurgisk behandling. Det kan vara aktuellt om kvinnan har vissa äggledarskador, endometrios eller förändringar inne i livmoderhålan. 

Så går det till.

Ovulationsstimulering
Ovulation betyder ägglossning. Vid ovulationsstimulering får man en behandling som påverkar äggen att mogna och lossna från äggstockarna. Denna behandling kan man få efter att ha gått igenom en utredning som visat att man har oregelbunden ägglossning eller inte någon ägglossning alls. Ett tecken på det är glesa eller helt uteblivna menstruationer.

Ovulationsstimulering är en relativt enkel behandling som övervakas med ultraljudsundersökningar för att följa tillväxten av äggblåsorna i äggstockarna. Ultraljudet görs med en särskild, avlång ultraljudsstav som förs in via slidan för att komma så nära äggstockarna som möjligt. 

Hormonbehandlingar stimulerar ägglossningen
Det finns olika typer av behandling för ovulationsstimulering, de tre vanligaste beskrivs här. I första hand får man ta tabletter som heter Pergotime, vars verksamma substans heter klomifen. En del kvinnor kan få biverkningar som huvudvärk, illamående eller svullen mage. Vissa kan även märka humörsvängningar.

Om tablettbehandlingen inte gör att man får ägglossning, trots ökade doser, kan man få prova hormonsprutor. Sprutorna får man lära sig att ta själv eftersom de ska tas dagligen. Effekten kontrolleras med ultraljud via slidan. Det verksamma ämnet i sprutorna är ett så kallat follikelstimulerande hormon, FSH. De mediciner som finns i Sverige idag heter Gonal-F, Puregon och Menopur.

Ibland kan man behöva en operation. Läkarna går då in i äggstockarna med titthålsteknik för att kunna reglera hormonbalansen. Vid operationen görs små hål i äggstockens yta för att underlätta ägglossning. Oftast medför ingreppet att man får regelbundna menstruationer och spontana ägglossningar.

Såväl hormonbehandling som titthålsoperation leder till att drygt hälften av de kvinnor som behandlas senare blir gravida.

De flesta får inga biverkningar

De flesta får inga biverkningar av behandlingen för ovulationsstimulering. Det besvär som kan uppstå är så kallat överstimuleringssyndrom. Då bildas ovanligt höga halter av östrogen, vilket kan leda till vätskebalansrubbningar. Om man får en mild överstimulering svullnar magen, och man kan i vissa fall få lätta magsmärtor och bli illamående.

Det är ovanligt att man får en svår överstimulering. Men om det händer så märks det på att magen svullnar upp kraftigt, vilket beror på att det samlas större mängder vätska i buken. Vätskeansamlingen kan bli så påtaglig att lungorna inte riktigt får plats, och därmed kan andningen påverkas. Det är ovanligt, men skulle det inträffa blir man inlagd på sjukhus och behandlad. Då tappas buken på vätska och man får dropp. Efter en till två veckor brukar magen vara som vanligt igen. 

Äggblåsorna kontrolleras med ultraljud
När man får hormonbehandling är det viktigt att det inte finns mer än högst två eller tre mogna äggblåsor, så kallade folliklar. Om det finns fler folliklar ökar nämligen sannolikheten för flerbörd, det vill säga att man blir gravid med tvillingar eller fler barn. När man väntar tvillingar eller fler är risken större att barnen ska födas för tidigt. Dessutom ökar risken för att man ska behöva förlösas med kejsarsnitt eller sugklocka. Läkaren kontrollerar därför antalet folliklar med ultraljud via slidan och blir det för många avbryts behandlingen. Finns det lagom antal avslutas stimuleringen ofta med en så kallad ägglossningsspruta som man tar cirka 30 till 35 timmar före samlag eller insemination. Ägglossningssprutan, som oftast heter Ovitrelle eller Pregnyl, innehåller ämnet hCG som framkallar ägglossning.

Inseminationsbehandling - partner eller donator
Insemination innebär att man får spermier insprutade direkt i livmodern vid tidpunkten för ägglossning, då chansen att bli gravid är störst. I förberedelserna för denna behandling ingår därför att man kartlägger sin menscykel, så att man kan säkerställa vilken dag ägglossningen brukar ske. Ibland kan man istället få hormonbehandling på samma sätt som vid ovulationsstimulering, för att säkerställa att inseminationen sker när kvinnan har ägglossning. Före insemination renas spermaprovet så att det får en hög koncentration av spermier som simmar bra. Det görs i ett enklare laboratorium.

Under själva inseminationen får man ligga i en vanlig gynekologstol. Inseminationen sker genom att läkaren lägger in en tunn slang i livmodern. Spermierna sprutas sedan in genom slangen. Spermierna kan antingen komma från mannen i paret eller från en donator. Inseminationen gör inte ont och man behöver därför inte få någon bedövning.

Chansen att bli gravid efter en insemination är ungefär tio till femton procent vid de tre första behandlingarna. Men efter tre misslyckade försök med insemination minskar chanserna att de fortsatta försöken ska lyckas och därför görs sällan mer än tre inseminationer. 

Provrörsbefruktning
Provrörsbefruktning eller IVF som det också kallas är en omfattande behandling. Behandlingen sker i flera steg och kräver mycket utrustning. Provrörsbefruktningar kan utföras på sjukhus och speciellt utrustade privata kliniker.

Kirurgisk behandling
Kirurgi kan ibland behövas som komplement till annan behandling eller som enda behandling. Kirurgi kan man till exempel behöva om man har

- utebliven ägglossning som inte svarar på tablettbehandling. Då kan man få gå igenom en enkel titthålsoperation, en så kallad laparoskopi, av äggstockarna. Vid operationen görs små hål i äggstockens yta för att underlätta ägglossning. Operationen leder oftast till att man får en fungerande menscykel med egen ägglossning

- polyper och muskelknutor i livmoderhålan. Sådana bör tas bort för att öka chansen för ett befruktat ägg att fästa inne livmodern och för att minska risken för missfall. Operationen utförs via ett titthålsinstrument som förs in via slidan och livmoderhalsen, en så kallad hysteroskopi

- en skiljevägg i livmodern. Den kan delas för att minska risken för att man ska få upprepade missfall. Det görs också genom en så kallad hysteroskopi

- vätskefyllda äggledare, så kallade säcktubor. Säcktubor kan man få efter en infektion och de bör tas bort innan man får provrörsbefruktning för att öka chansen till en lyckad behandling. Det görs genom en titthålsoperation i buken

- sammanväxningar kring äggledarna. Lätta eller måttliga sammanväxningar kan opereras för att öka chansen till spontan graviditet. Det görs via en titthålsoperation i buken

- endometrioscystor i äggstockarna behöver ibland opereras innan en provrörsbefruktning. Ytlig endometrios på bukhinnan i lilla bäckenet kan opereras för att öka chansen till spontan graviditet. Det görs via en titthålsoperation i buken

-  muskelknutor, så kallade myom, i livmoderns vägg behöver sällan opereras. Ett undantag är om de är stora eller påverkar livmoderslemhinnan.

KÄLLA: 1177.se

Jag valde att ta bort avsnittet om provrörsbefruktning av den anledningen att det är ett komplicerat ingrepp. Om vi kommer så långt att läkarna anser att vi måste genomgå provrörsbefruktning bifogar jag resten av beskrivningen. 

Det har uppskattats att så många som ett av sex par har problem med nedsatt fertilitet. Om ni haft oskyddat sex i ett år (eller, om du är över 35, sex månader) och fortfarande inte lyckats, kanske ni börjat undra om ni har fertilitetsproblem. 

För de som vill söka medicinsk hjälp, är det vanligaste steget att ta kontakt med en fertilitetsklinik eller gynekolog. Många fertilitetsproblem kan identifieras och de flesta behandlas. Tabellen nedan visar de vanligaste orsakerna, typiska behandlingsmetoder och en uppskattning av hur många som lyckas. Dessa procentsatser kan variera, eftersom ett par kan ha flera, samverkande fertilitetsproblem. Läs mer om fruktbarhetsbehandling i vår behandlingstabell. 

KÄLLA: BABYCENTER

När man väl har bestämt sig så får det gärna hända med en gång. Men det är få förunnat. 80% blir gravida inom ett år, ytterligare några det närmaste året. Men kvar efter två år finns ca 10%, dessa klassas som infertila eller ofrivilligt barnlösa. Och de blir fler för varje år!

Det finns olika teorier om varför fertiliteten minskar, det handlar främst om att vi blir allt äldre när vi vill ha barn. Med kvinnans ålder minskar äggproduktionen och äggen blir av sämre kvalitet. En annan viktig teori är att miljögifter kan påverka spermans kvalitet och på fertilitetsklinikerna ser man idag alltfler män med för få och/eller missbildade spermier. Kanske är det en kombination. Ju äldre man blir desto mer miljögifter, och fler för fertiliteten nedsänkande infektioner (t.ex klamydia) har man utsatts för! Det har visat sig att allt fler män har problem och att det skulle bero på att deras könsorgan ligger utan på kroppen och därmed är känsligare för miljöpåverkan. Reportaget behandlar i huvudsak IVF/ICSI som i gemene mans mun kallas för provrörsbefruktning. Innan vi kommer så långt beskrivs några av de vanligaste anledningarna till barnlöshet.

Svårt att bli gravid

Chansen att bli gravid vid en vanlig ägglossning är 20-25%. Det är mycket som skall klaffa, inte bara tajmingen för själva samlaget. Tajmingen är förstås viktig, ägget lever mellan 12 och 24 timmar och spermierna kan i vissa fall leva upp till 5 dygn, men 2-3 dygn anses som "normalt". Livmodern måste ha rätt tjocklek på slemhinnan för att befruktade ägg ska fästa, och mycket ärrbildningar och andra deformationer kan göra fästandet svårt för ett ägg. Äggledarna måste i sin tur ha rätt hormonpåverkan för att vara en bra första miljö för äggen, och de måste röra sig "rätt" och inte vara igentäppta.

Vidare måste slemmet som finns i livmodertappen vara gynnsamt, både av rätt konsistens och inte vara fientligt emot mannens spermier. Detta är bara några av de tusentals faktorer som måste stämma för att livets underverk ska komma till stånd, och börjar man fundera så inser man faktiskt att det ÄR ett underverk varje gång en kvinna blir gravid.


Orsaker till barnlöshet är exempelvis:

PCO vilket medför att kvinnan inte ägglossar som hon ska. Många fina äggblåsor bildas, men "kläcks" aldrig och äggresterna ligger i äggledarna som pärlband. Dessa pärlband är typiska för PCO och något man letar efter, t.ex med hjälp av ultraljud, om man misstänker PCO. PCO behandlas i första hand med ägglossningsstimulerande hormon, t.ex Pergotime. Stor övervikt tros påverka graden av PCO varför många PCO-kvinnor med övervikt rekommenderas att gå ned i vikt. 

Endometrios, vilket innebär att det växer (ofarliga, men ofta mycket smärtsamma) chokladfärgade (=blodfyllda) cystor på, i och runt livmodern, ofta även i mag/tarmsystemet. Endometrios är en helt ofarlig sjukdom som många kvinnor har, det upptäcks oftast via lapraskopi (titthålsoperation). Kvinnor med endometrios har ofta smärtsamma och kraftiga mensblödningar. Barnlöshet orsakad av endo behandlas oftast med IVF. Graviditeten i sig är ett bra botemedel, så många endo-kvinnor som fått barn har inga svårigheter att få barn sedan. 

Hormonrubbningar vilket medför utebliven eller oregelbunden ägglossning. Hormonrubbnigar kan orsakas av struma, extrem stress, ätstörningar m.m. 

Missformade/igenvuxna äggledare Infektioner som t.ex klamydia kan ligga oupptäckta och orsaka stora skador på kvinnans äggledare. Upptäcks ofta med HSG-röntgen eller lapraskopi. 

Få eller missbildade spermier Spermiernas kvalitet och mängd kan man oftast inte göra så mycket åt, men ibland förekommer infektioner även hos männen, oftast från prostatatrakten. Bakterierna som då finns i sperman kan försämra oddsen för en befruktning, och enligt vissa läkare öka risken för missfall. En sådan infektion upptäcks genom ett spermaprov och behandlas med antibiotika. Har mannen få spermier kan en vanlig IVF vara svaret, är spermierna missbildade (t.ex saknar svans och därmed simförmåga) måste man använda ICSI-metoden.

KÄLLA: BARNSIDAN

Om 8 veckor påbörjar vi utredning för ofrivillig barnlöshet av den anledningen att vi har försökt skaffa barn i snart 1 år utan resultat. Mikael vill inte utredas, men han har gått med på att göra det för min skull då jag känner att jag bara kommer att gå och må dåligt av att vara ovetandes över om vi är infertila eller om det är någonting annat som gör att jag inte har blivit gravid ännu. Det behöver nödvändigtvis inte vara någonting som är fel varken med mig eller Mikael och om det är det behöver det inte vara någonting allvarligt. Det kan dock vara skönt att få det svart på vitt så att man inte går och är orolig. Jag är en person som oroar mig väldigt mycket, oftast i onödan… Det var tänkt att jag skulle ringa och boka tid för utredning i sommar, men jag orkar inte vänta. Det är lika bra att vi får det överstökat.

Jag kontaktade kvinnokliniken idag och kvinnan jag pratade med var hur trevlig som helst! Hon informerade om saker som jag inte hade någon som helst tanke på att fråga och jag är tack vare det inte lika nervös nu som innan. Hon sade bl.a. att landstinget Dalarna har som krav att man skall ha haft oskyddat samlag i minst 1 år, vara folkbokförda på samma adress och inte ha några gemensamma barn. Vi uppfyller alla krav och väntar numera på att hon skall skicka hem ett brev med information, en kallelse och en behållare som Mikael skall lämna spermaprov i. Han är väldigt nervös över den biten och det kan jag förstå, men jag tycker att han skall glädjas åt att han har möjligheten att leverera det hemma och inte på kliniken. Han skulle bara veta hur nervös jag är som skall lämna blodprover, göra en gynekologisk undersökning med VUL och eventuellt medicineras (jag skulle inte bli förvånad om det visar sig att jag måste äta medicin. Jag och min syster misstänker att det kan vara så att jag har bakterier i underlivet som gör det omöjligt för spermierna att överleva)! Kan hända att det blir mer beroende på vad proverna visar.

Hon på kvinnokliniken, vars namn jag inte kommer ihåg, gav mig som sagt information kring utredningen och jag gav henne information om min hälsa (hälsodeklaration ifylles vid första besöket, men hon ville ha lite information redan nu). Jag berättade om längden på min menstruationscykel, att jag använder ägglossningstester och att de har varit positiva det senaste halvåret, att jag har gjort en abort, hur lång jag är, vad jag väger m.m. Hon sade att de är bra att jag inte är överviktig eller underviktig av den anledningen att det kan minska chanserna till en graviditet då menstruationscykeln och ägglossningen kan påverkas negativt. Jag väger lika mycket idag som jag gjorde när jag blev gravid i slutet av tonåren. Barnlösheten beror med andra ord inte på min vikt, vilket är skönt att veta.

Jag är inte hundra procent säker på hur utredningen kommer att gå till, men om man skall tolka kvinnoklinikens hemsida och samtalet kommer det att se ut som följande: Vi kommer att börja med att besöka en kurator, som berättar om hur en utredning går till. Det kommer att tas prover (bl.a. blodprover) och vi fyller i hälsodeklarationen. En månad senare besöker vi en läkare som går igenom proverna med oss och gör en gynekologisk undersökning med VUL på mig. Vi diskuterar hur vi går vidare beroende på vad proverna visar. Jag har skrivit en lång lista med saker som jag skulle vilja diskutera med kuratorn eller med läkaren, beroende på vem som har kunskap kring dem. Jag kan bifoga listan vid intresse.

OBSERVERA! Jag vill inte se några spydiga kommentarer om att jag planerar barn med var och varannan pojkvän (det var någon som påstod det när jag var tillsammans med expojkvännen). Det stämmer inte! Jag må ha planerat barn med tre karlar, men det har aldrig varit jag som har tagit initiativet till det! Den första slängde mina p-piller och jag vågade inte säga någonting med tanke på att han misshandlade mig, den andra övertalade mig att sluta med mina p-piller trots att jag sade att jag inte var redo (jag var sårbar och han utnyttjade det) och den tredje, Mikael, sade att det kändes rätt och att han ville bilda familj med mig. Jag sade klart och tydligt i början av vårat förhållande att jag har längtat efter barn/en familj i flera år, men att jag förstod om han ville vänta och att jag var okej med det. Han sade dock att det här är någonting som han verkligen vill och på den vägen är det.

Barnlösheten är väldigt jobbig för oss och vi skulle uppskatta om Ni visar respekt.