Ni har väl inte glömt att Ni kan ställa frågor i/genom Blogresponse? Ni får svar på allt, så tveka inte!

Det har inte hänt någonting särskilt denna dag mer än att jag har varit på praktiken. Det har som vanligt gått relativt bra - trots att vi fick göra ändringar i schemat. De som skulle ha haft mig i boxning kommer att ha det nästa vecka av den anledningen att min handledares man sade att det var smidigare att anordna en mindre fotbollsturnering, klasserna samt kön emellan, som träning inför en kommande turnering/cup som de skall vara med på. Det är sagt att vi skall ha bollspel under nästa vecka, så dagens klasser fick helt enkelt byta - köra bollspel idag och boxning om en vecka. Piece a cake!

Avslutar med att säga att Micke kommer hit imorgon. Hur länge han stannar är oklart, men det ser ut att bli ett tag. Yay!

Jag blev under eftermiddagen tagen åt sidan av en lärare vid namn Helena. Hon undrade om jag var intresserad av att hoppa av marknadsföringen eftersom det är en fortsättningskurs (man måste ha läst företagsekonomi, vilket jag inte har gjort) och påbörja praktisk marknadsföring A och B - som skall vara lättare. Jag tvekade inte en sekund eftersom jag har haft väldiga problem med uppgifterna. Jag kommer i samband med bytet att ha 50 poäng mer än vad jag egentligen skall ha (det räknas då till utökat) samtidigt som jag inte behöver ha ångest. Nu känns det som att motivationen börjar komma tillbaka!

De senaste dagarna har varit underbara och en aning pirriga av den anledningen att jag har haft en karl på besök - närmare bestämt Micke. Han anlände som planerat under torsdagskvällen. Jag hade dock inte väntat mig att han skulle hitta den exakta byggnaden då man inte kan se siffran när man kommer ifrån motorvägen. Jag blev därför väldigt förvånad när han svängde in på parkeringen. Det var i det ögonblicket som nervositeten kom ordentligt och det var nästan så att jag inte vågade gå ned och låsa upp dörren åt honom (man måste ha en särskild nyckelbricka för att komma in), men det kändes inte som att man skulle göra ett gott första intryck om man lät honom stå och vänta på att någon skulle in/ut. Han behövde lyckligtvis endast vänta i någon enstaka minut medan jag samlade mig. Det var dock bortkastat av den anledningen att man blev ännu mer nervös och pirrig när man såg honom samt fick en kram. Han var vackrare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig.

Det var relativt stelt de första minutrarna och vi sade i princip ingenting. Det blev dock avsevärt bättre efter att jag hämtat ett täcke i sovrummet som vi delade på. Det dröjde i och för sig en stund innan Micke vågade ta en bit av det, men det var också då som det kändes mindre nervöst och som han vågade kyssa mig för första gången. Han gjorde det visserligen inte direkt, utan han väntade någon timme och slog till när jag minst anade det - jag hade precis slutit mina ögon och dragit en djup suck av välbehag. Det var magiskt!

Vi lade oss relativt sent den första natten, vilket resulterade i att jag inte kunde sova. Micke däremot snarkade på och pratade i sömnen. Jag uppfattade dock aldrig vad han sade, men det var säkerligen bara struntprat. Han verkade sova gott iaf, vilket var huvudsaken. Han vaknade inte förrän vid lunchtid, vilket innebär att halva dagen försvann. Det gjorde dock ingenting av den anledningen att vi inte hade någon som helst aning om vad den hade att bjuda på. Det slutade med att vi svängde förbi stan en sväng då han behövde kolla på skor samtidigt som han ville köpa godis.

Vi gjorde ingenting särskilt nästkommande eftermiddag, utan det började inte hända saker förrän framåt kvällen. Micke ville nämligen bjuda ut mig på restaurang, men eftersom jag inte har någon som helst aning om vilka som är prisvärda och framförallt bra gick vi runt halva stan i någon timme. När vi var inne på sista varvet bestämde vi oss för Akropolis - som serverar rätter av grekisk karaktär. Jag minns inte riktigt vad Micke beställde, men ett svagt minne säger mig att det var fläskfilé charlesmagne. Jag brukar vanligtvis vara väldigt liten i maten, så det fick bli en portion pasta bolognese för min del (gick på säkra kort då jag inte ville beställa någonting som visat sig vara äckligt). Det var en aning kyligt i salen, men det gjorde ingenting i och med att man hade gott sällskap som gjorde en varm - inombords.

Det har inte hänt någonting mer som är värt att nämna mer än att det har varit en underbar helg. Det jobbigaste var ögonblicket då Micke svängde ut från parkeringen och begav sig hemåt. Hade det inte varit för studierna och praktiken kunde jag ha följt med honom! Det är sagt att vi skall ses snart igen, men exakt när är inte fastställt eftersom jag måste se över ekonomin när räkningarna har kommit. Resan är nämligen allt annat än billig - kostar minst en tusenlapp. Det hindrar mig dock inte från att boka en biljett och sätta mig på tåget. Jag har verkligen kärat ned mig i den här karln.

Det var någon som undrade om det är så att jag inte kommer att bli tillsammans med Dennis igen och det stämmer mycket riktigt. Vi har kommit överens om att inte ge det en sista chans av den anledningen att vi har olika värderingar samtidigt som vi har olika mål med våra liv. Han vill bland annat satsa på en militär karriär och njuta av att han äntligen har blivit vuxen medan jag vill bilda familj inom en snar framtid och eventuellt satsa på en idrottskarriär efter det - antingen som utövare eller ledare.

Den största anledningen till att vi har beslutat att det är såhär det får bli är åldersskillnanden samt våra livserfarenheter. Jag har bland annat hunnit med att göra saker som Dennis inte ens har haft en tanke på och det påverkar ett förhållande mer än man tror. Likadant med åldersskillnaden - även om tre år inte anses vara så mycket. Det var det dock för oss i och med att det var jag som var den äldre. Man säger att kvinnor mognar snabbare än män och vi kände av det båda två. Vi är dessutom inte kära i varandra (och har inte varit på länge), utan vi misstänker att vi övervägde att ge det en sista chans av den anledningen att vi kommer väldigt bra överens samt att vi passar väldigt bra ihop. Det innebär dock inte per automatik att man skall ha ett förhållande, utan man kan vara vänner lika gärna - särskilt i en situation där det har varit struligt pga. att man vill olika saker. Vi skils lyckligtvis som väldig goda vänner i och med att vi fortfarande tycker väldigt bra om varandra. Någon återförening kommer det däremot inte bli, utan vi har sagt att vi skall gå vidare med våra liv.