Ömma knän och hängläpp
Publicerat den

Gud, vilken träningsvärk jag hade igår! Jag förstod att jag skulle vara mör i kroppen efter första innebandyträningen, men att det skulle vara så illa att jag hade svårt att gå trodde jag inte  Man skulle nästan kunna tro att jag hade bajsat på mig med den stilen jag hade. Det gick helt okej att vara med på träningen senare på kvällen som tur var. Knäna var dock ganska ömma (ni såg ju på bilden att de var alldeles röda), så idag vilar jag då jag ska vara med på en match imorgon. Det är inte optimalt för en målvakt att träna fyra dagar i rad om man vill ha knäna i behåll... Idag är jag fortfarande öm i kroppen, men det är inte lika illa som det var igår. Jag tror att jag kommer vänja mig ganska snabbt bara jag kommer igång. 
 
Det har varit en väldigt seg dag idag. Jag har varit ganska hängig, men jag har ändå varit en sväng på stan för att hämta ut paket (bl.a. en brudklänning jag ska använda vid en iscensatt bröllopsfotografering) och hämtat ut resebroschyrer för projektet. Resten av dagen har jag spenderat i sängen där jag har kollat på Arrested development. 



Prickig korv
Publicerat den

 
 
Idag har jag varit på möte i Borlänge om ett projekt som jag har fått äran att vara en del av. Jag vet inte om jag får berätta vad det är för sorts projekt, men jag kan säga som så att det innebär att jag ska ta massor av bilder som många av er kanske kommer snubbla över så småningom. Det här är väldigt stort för mig och det ska bli så obeskrivligt roligt att få se den färdiga produkten sen  På sekunden då jag plingade på dörren hos hon som har startat projektet (det är hennes projekt som jag som sagt får vara en del av) ringde min telefon och det visade sig att det var ännu en tränare härifrån Falun som är intresserad av att ha mig i laget. Jag blev inbjuden till deras träning ikväll och som ni ser på bilderna så tackade jag ja. Det gick väldigt bra med tanke på att jag inte har tränat på väldigt länge och inte har varit licensierad på hundra år... Det lilla tipset jag fick var att jag ska våga kliva ut mer från målburen, men annars såg det väldigt bra ut. Jag blir så glad när folk är nöjda med min insats, jag som annars är så självkritisk. Jag kan peka ut ett flertal saker som jag känner att jag borde bli bättre på, men det är egentligen bara bra för då har jag någonting att sträva efter på träningarna. Ingen är ju perfekt. 
 
Det blir full rulle framöver då jag kommer träna med två lag ett tag. Just nu känner jag dock att jag vill skriva mig i laget som jag tränade med idag då jag har haft svårt att hitta ett som jag känner mig hemma i och det gör jag verkligen i det här. Jag kommer dock ge det andra laget en chans och känna efter innan jag bestämmer mig, men min magkänsla säger mig att jag redan har hittat det som passar mig bäst  Vad underbart det är när man känner så!
 
(Ni får ursäkta mina dåliga mobilbilder... Jag orkade verkligen inte ta fram systemkameran då jag var så trött när jag kom hem från träningen)



Throw me a ball
Publicerat den

Jag måste erkänna att jag saknar innebandyn. Jag saknar känslan som uppstår innan man drar på sig målvaktsstället, känslan som uppstår när man kliver över sargen och in på planen, känslan som uppstår när man gör en (snygg) räddning, känslan som uppstår när man precis har dragit iväg ett felfritt utkast osv. Jag saknar allt, helt enkelt.
 
Det är över ett och ett halvt år sedan jag stod (eller snarare satt) på planen. Det kliar i fingarna något enormt! Det positiva med det är att jag inte längre behöver ha ångest över det. Jag slutade på grund av att skolan blev lidande, men nu när jag inte studerar kan jag träna med gott samvete och utan ångest. Woho! Jag kommer att ta kontakt med en förening när vi vet vart vi skall bo. Jag har en särskilt i åtanke om det blir så att vi flyttar till Falun.



We've had so much fun
Publicerat den

Den sista och avslutande matchen på årets turnering i korp- och företagsidrott är härmed spelad. Det gick till vår förvåning väldigt bra, men det räckte inte riktigt för att ta hem en seger utan vi rundade av med en förlust. Hur det gick rent resultatmässigt är ingenting som jag vill diskutera eftersom det inte har någon som helst betydelse. Det viktigaste är att man har roligt och det hade vi (iaf jag)!

Jag kan med handen på hjärtat säga att det var länge sedan som jag njöt såhär mycket på innebandyplanen (även om det inte gick som jag hade tänkt mig) och det syntes enligt de på läktaren. Det var t.o.m. så att jag hade min egen hejarklack!
Jag har aldrig sett människorna i hela mitt liv, så självförtroendet fick sig ett lyft.

Det kan hända att jag kommer att medverka under nästa års upplaga, men det förutsätter då att Klenseratet inte lyckas få tag i en målvakt.



Second time around
Publicerat den

         

Den andra matchdagen bjöd som väntat på en förlust, men det gjorde ingenting av den anledningen att vi hade roligt.  Det kändes dock som att vi presterade bättre under gårdagen, men det är det som är grejen med turneringar: resultaten varierar! Man kan inte vara världsbäst hela tiden, utan man måste ta ett nederlag för att kunna konstatera vad man kan utveckla. Vi har en match kvar (imorgon) och nu vet vi lyckligtvis hur vi inte skall agera ute på planen.




Korp- och företagsidrott
Publicerat den

Den första och andra matchen är härmed avklarad - och det gick bättre än vi hade förväntat oss! Vi inledde den tre dagar långa turneringen med en vinst och avslutade dagen med en förlust. Vi gråter dock inte över det av den anledningen att Klenseratet (som vi hette) aldrig har vunnit en match i korp-/företagsem - om jag förstod det rätt.

Om man skall nämna den individuella prestationen måste jag säga att det märks klart och tydligt att det var ett tag sedan som jag spelade, men att det samtidigt syns att jag i grund och botten är innebandyspelare då koncentrationsförmågan och reflexerna fortfarande sitter i. Jag skulle dock behöva komma igång med träningen i och med att det är en aning ringrostigt, men det är inte aktuellt ännu - i och med att jag vill fokusera på en sak i taget och som det är nu är studierna viktigast.




It's been too long
Publicerat den

Kan Ni gissa vad jag skall göra senare i veckan? Jag skall medverka i en innebandyturnering - som äger rum i Falun. Det är nämligen så att en vän (eller rättare sagt en före detta pojkvän till syrran) gjorde ett inlägg på facebook tidigare under dagen där han sade att han efterlyser en målvakt, som inte är bollrädd, som kan tänka sig att ställa upp och sugen som jag är nappade direkt! Det är sagt att han skall betala min resa, så det enda jag behöver göra är att sätta mig på tåget och leverera under matcherna. Schemat ser ut som följande:

Match torsdag kl.15:30 och kl.19:30
Match fredag kl.14:00
Match lördag kl.09:30 och eventuellt slutspel - förutsatt att det går bra.

Vi kommer att hålla till i Lugnet, så om det är någon som är nyfiken så är Ni välkomna att svänga förbi och kika.



Det är alltid trevligt med oväntade samtal
Publicerat den

För några minuter sedan fick jag ett oväntat samtal från Rönnbys division 3-lag där tränaren (minns ej vad han hette) berättade att de är intresserade av att ha mig som sin förstemålvakt. Han förklarade att han var nöjd med min insats från matchen som jag medverkade på för ett par månader sedan och frågade om det finns någon möjlighet att jag kan komma tillbaka till klubben och deras lag. Jag sade då att jag kan fundera på saken, så han återkommer om ett par dagar igen för att se om jag bestämt mig.

Även om jag vill spela på en högre nivå överväger jag att iaf träna med de ett par gånger för att se hur det känns. Jag är nämligen inte redo att lägga innebandyn på hyllan för resten av livet, utan innerst inne vill jag fortsätta. Skolan hade dock oturen att komma i kläm sist och eftersom den är viktigast just nu var jag tvungen att prioritera den. Förhoppningsvis kan det fungera nu, men det återstår att se.



Match med division 3
Publicerat den

Under gårdagen fick jag ett sms från min tränare där han frågade om jag kunde tänka mig att spela match med division 3 idag och jag tackade ja. Det var samling kl.18:30 och matchstart en timme senare. Under uppvärmningen kändes det inte alls bra, men jag försökte att koppla bort tankarna och fokusera på det jag skulle.

När domaren blåste igång matchen visste jag inte alls hur det skulle gå och när motståndarna tryckte in 0-1 redan efter 1.14min kändes det som att det var kört. De hittade min svaga punkt direkt: låga bollar . Efter ytterligare någon minut gjorde de sitt andra mål och det stod alltså 0-2 redan efter 5min. Efter ett tag vände vi och i periodpaus stod det 2-2.

Vi bytte sedan sida och då spikade jag igen under hela perioden medan "vårat" lag lyckades trycka in hela 2 mål. Efter andra perioden stod det alltså 4-2.

Under sista perioden gjorde båda lagen varsitt mål och matchen slutade alltså 5-3 till Rönnby. Om jag förstod det rätt ligger Rönny ganska långt ner i serien medan motståndarna ligger i topp, så de ska ha beröm för att de lyckades vinna matchen. *Tummen upp*

Jag fick mycket beröm både ifrån laget, men också från ledare och folk på läktaren. Det är alltid roligt när någon tycker att man är duktig. De ville även att jag skulle följa med de på cup i vår, men då är jag för gammal så det går inte.

Det gick iaf bra och jag är nöjd även om jag känner att jag kunde ha tagit de där tre målen som motståndarna gjorde. Jag får "skylla" på att jag inte har spelat match på 1 år och är lite ringrostig. Det gick bra iaf.



Träning med Rönnby elit
Publicerat den

Är precis hemkommen efter träningen. Vi har under två träningar samtränat med elitdamerna, vilket har varit väldigt kul. Gårdagens träning gick inte som jag hade tänkt mig då jag inte hade annat i tankarna än domen. Sedan distraherades jag av att jag inte blev tillräckligt varm under träningen pga. att jag tränade i t-shirt istället för målvaktströja. Det gick däremot betydligt bättre idag delvis tack vare att jag valde att ta på mig en långärmad tröja, men också för att jag försökte att koppla bort alla tankar och fokusera på det jag skulle. DÅ gick det bra! :) Fick även bra med beröm idag, så jag är nöjd med dagens träning.

Nu siktar jag in mig på måndagens träning. Även då ska vi samträna med elitdamerna.



Jag måste hitta motivationen igen
Publicerat den

För tillfället känner jag mig väldigt deppig och det beror till största delen på innebandyn. Mitt tidigare inlägg handlade om just det, men pga. att jag inte vet om någon i laget läser min blogg valde jag att inte gå in på några detaljer utan jag skrev endast ner mina känslor. Det enda jag kan säga på en gång är att jag känner mig orättvist behandlad vilket har resulterat i att jag tappat lusten för idrott totalt. Under dagens idrottslektion kände jag ingen glädje, utan jag ville bara åka hem och lägga mig i sängen.

Om det fortsätter såhär ser det mörkt ut för min innebandykarriär och vad jag måste göra då är att försöka hitta en annan passion. Jag fullkomligt älskar att idrotta och när jag inte gör det mår jag psykiskt dåligt och jag måste därför hålla mig aktiv. Skulle det bli så att innebandyn går i graven funderar jag på om jag inte ska köpa ett årskort i simhallen och börja simma de dagar som jag tidigare har haft innebandyträning på istället. Årskortet kostar 1950:-.

"Vi"/laget är nu spellediga i två veckor och under den tiden ska jag fundera över hur jag vill göra. Jag har lovat mig själv att inte ge upp, utan att jag ska kämpa tills kroppen inte längre klarar det. Det känns dock som att det är dags att gå på förnuft. Att jag måste fråga mig själv om det är värt all svett och all slit om det inte ger resultat. Jag tycker att det i dagsläge fungerar bra på träningarna, men tydligen så är jag ensam om det. Det har lett till att jag blivit besviken på mig själv som inte kan prestera så som laget vill, men jag får väl ta och inse att min tid helt enkelt är över.



Jag ger upp
Publicerat den


Det känns inte som att jag duger längre. Vad jag än gör och hur mycket jag än kämpar så räcker det inte till. Hoppet har runnit ut och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Livsglädjen har försvunnit och jag vet inte om den någonsin kommer att komma tillbaka. Inte på denna front iaf.

Jag vet inte om jag ska ta mig i kragen och kämpa vidare eller om jag ska ge upp, en gång för alla. Detta har varit mitt liv under så många år och jag vet inte om jag är redo att lägga det åt sidan än. Jag har gjort det en gång tidigare, men nästa gång blir det för gott.

Tårarna rinner, men det känns som att det är bortkastad energi. Jag förtjänar att vara glad. Få göra någonting jag tycker om istället för att bli ignorerad. Ska det behöva vara såhär?



Jag börjar tröttna
Publicerat den

För snart en timme sedan kom jag hem från kvällens träning. Den gick varken bra eller dåligt och jag kan inte riktigt svara på om jag är nöjd med insatsen eller inte. Tydligen så presterade jag inte tillräckligt eftersom jag inte blev kallad till matchen i helgen trots att min tränare i måndags ville ha min tröja så att de kunde trycka mitt namn och nummer. Jag får alltså sitta på läktaren än en gång. Det här är femte gången som jag inte får vara med.

Jag vet inte riktigt vad det är som händer och hur folket har tänkt sig. Om jag någonsin kommer att få spela eller inte. Jag har iaf bestämt mig för att lägga av helt med innebandyn om jag inte har fått spela innan jul. Då går jag i förtidspension och lägger av för gott. Det känns inte som att det är någon idé att slita arslet av sig och komma hem alldeles blålila om armarna vecka ut och vecka in om det inte ger några resultat.

Nej, nu lär jag sluta eftersom Dennis och jag ska prova tv-spelet som jag köpte idag (Ratchet) medan hårfärgen sitter i. Denna gång är det han som färgar, inte jag.



Jag vill spela!
Publicerat den

Idag har jag haft 2st innebandyträningar: en i skolan (specialidrott) och en med klubben. Det gick inte som jag hoppats på under någon av dem då jag känner att jag helst skulle behöva fokusera på andra saker som t.ex. skolan. Jag har 3st uppgifter som ska vara klara någon vecka efter rättegången och jag känner att jag måste lägga på ett kol för att jag ska hinna. Det känns inte som att jag kommer att göra det. Jag kommer dock göra mitt bästa, som alltid.

Jag tänker inte utvärdera träningarna speciellt mycket, utan går direkt på hur det blir nu i helgen. Dennis vet sedan tidigare att jag oftast brukar ha rätt när jag påstår någonting och det hade jag även denna gång. Innan jag åkte på träning så sa jag att jag trodde att jag inte skulle få spela denna match heller, vilket jag inte kommer att få göra. Förra gången blev jag kallad till match, men blev förvarnad om att jag kanske inte skulle få byta om/vara med. Denna gång har jag inte ens blivit kallad, utan det är direkt upp på läktaren som gäller.

Som vanligt är jag besviken, men jag försöker att inte ta åt mig för mycket även om vår tränare sa att de alltid går in för att vinna och man försöker därmed att ta ut det bästa laget. Jag känner mig då utpekad som dålig, men jag vet att jag inte är det och jag försöker intala mig själv att jag inte får spela eftersom jag precis har skrivit på mina papper och för att jag inte har varit med och tränat så länge.

Kan tillägga att jag är väldigt öm i armarna efter dagens träningar. På specialidrotten är vi åtta stycken varav fem av dem är killar vilket innebär att de tar i för kung och fosterland. Jag har alltså armarna fulla i blåmärken av färgerna: blå, röd, rosa, gul och lila. Värsta regnbågen!



Inte ens bänkvärmare
Publicerat den

Nu känner jag äntligen att det finns tid till att blogga och jag tänke därför berätta om vad som hänt de dagar jag valt att låta bloggen damma lite grann.

Igår var jag i skolan som vanligt och på morgonen hade jag specialidrott (innebandy) med resterande elever från skolan som också har samma idrott som mig. Som många kanske vet så är jag målvakt och eftersom vi skulle ha match senare under dagen valde jag att inte ta med mig stället då jag ville spara på knäna och jag lånade därför en klubba. Såhär i efterhand känns det dock ganska onödigt och jag ska strax förklara varför.

Efter att jag kom hem från skolan hann jag inte göra annat än att äta innan jag var tvungen att åka till hallen. Jag och Elin (den yngste målvakten) blev kallade till matchen, men det visade sig att våra tränare lånat in en av elitseriemålvakterna och det resulterade i att jag fick sitta på läktaren. Jag tycker att jag borde ha blivit informerad om det tidigare under dagen eftersom jag nu släpade med mig mina kläder helt i onödan.

Trots att jag fick sitta på läktaren valde jag att kolla på matchen för att se hur laget spelar. Det ska tydligen vara många nya spelare (som jag har fattat det) och det kan vara en bidragande orsak till att de förlorade mot Köping i söndags. De är seriefavoriten nu när VIB har gått i konkurs.

Motståndet denna gång blev Farsta och de fick en plats i serien pga. att det blev en ledig plats när VIB inte längre medverkade. Första perioden var kaotisk enligt mig då spelarna inte hade någon som helst koll på var de skulle vara. Vid många tillfällen stod alla fem på samma kant och ibland stod de t.o.m på rad. Det var inte förrän när Farsta tryckte in 2-3 som de (vi) blev motiverade och det gick genast bättre. Matchen slutade 6-3 och vi kammade alltså hem 3 poäng. Bra bra.

Målvaktsprestationen tänker jag inte kommentera då jag lärt mig av egen erfarenhet att det inte uppskattas, men bara för att jag väljer att tiga om det så betyder det inte att det gick dåligt.

Vad gäller det här med att jag inte fick vara med så kan jag inte påstå att jag blev ledsen över det, men jag kan inte förneka att jag blev besviken eftersom det har gått så bra på träningarna. Jag får hela tiden beröm och jag tror att de ville gå på säkra kort igår eftersom de vet hur dessa målvakter är in action. Jag hoppas att de inte har samma "argument" som Falun hade när jag tränade med dem. Deras anledning till varför jag fick sitta på bänken i princip hela tiden var att de inte visste vad jag gick för. Hur skulle jag kunna visa det om jag inte fick chansen att spela? Det går liksom bara inte!

Jag pratade även med mamma igår och både hon och pappa tyckte att det var konstigt av våra tränare att ta in en elitmålvakt på en division 1-match när det istället borde vara vi division 1-målvakter som får prova på att träna eller spela med elitlaget. Jag tror och hoppas på att jag ska få den chansen i framtiden, men just nu försöker jag att fokusera på att träna och visa att jag är duktig så att jag får spela. En del av mig hoppas på att det kommer att bli som när jag tillhörde Nybro IBK: att jag fick sitta på bänken när vi mötte bottenlag, men att jag fick spela när vi mötte topplag.

Vi får vänta och se helt enkelt, men spela SKA jag göra. Det är bara att bita ihop och ge järnet på träningarna. Jag har ju trots allt bara tränat fyra gånger.



Bäst när det gäller. Yeah, right!
Publicerat den

När vi innan träningen satt i omklädningsrummet och fick information fick vi alla veta att den tredje målvakten (som inte var med på förra träningen) i laget ska göra elitseriedebut i helgen då Rönnbys båda elitmålvakter är sjuka. Jag kände då en strimma motivation i kroppen att bevisa att även jag är duktig och att jag kan komma till toppen och träningen gick extremt bra i lite mer än en timme (vi tränar i 1 ½).

När elitserielaget kom och tittade på vår träning fick jag så mycket adrenalin i kroppen att det svartnade för ögonen och jag kände mig pressad att visa vad jag kan. Under de 10-15min som de var där gick det skit, men som tur var kollade en av lagets tränare (tror jag att han var eftersom han medverkade under deras träning) på större delen av vår träning (även när det gick awsome!). Jag såg att han vid några tillfällen stod och pratade med andra som är inblandade i klubben samtidigt som han tittade på mig. Nu vet jag inte vad de sa, men jag tror och hoppas på att det var någonting bra. Nu visade jag inte min starka sida på slutet, men jag får ge gärnet på onsdagsträningarna eftersom det är då elitlaget tränar efter oss.

Jag skrev iaf på övergångspapper för division 1-laget idag och kommer att vara spelklar på måndag. Vi har match på tisdag, så det ska bli spännande att se om man får spela eller inte. Jag har inga större förhoppningar även om de ringde i måndags kväll och ville att jag skulle skriva på papper så fort som möjligt. Vi får ta veckan och träningarna som den/de kommer.



Ej spelklar
Publicerat den

Som det är nu så kommer jag inte att vara spelklar på söndag då Nybro inte har hört av sig, inte till mig iaf. Lena har inte heller hört av sig, så jag tar förgivet att informationen inte har gått fram. Jag gråter inte över att övergångspapprena inte blir klara idag så att jag får spela på söndag, men det hade såklart varit väldigt roligt att få inleda säsongen med match efter bara 3st träningar (första i onsdags och två den här veckan).

Det blir därför så att jag kommer att vara spelklar nästa vecka istället, men jag tycker att det är bra ändå.



Innebandyträning i skolan
Publicerat den

När jag började på John Bauer-gymnasiet var det oklart om det skulle anordnas någon innebandy på specialidrotten och till en början fick vi innebandyspelare träna på gymmet, men idag hade vi äntligen vår första träning. Eftersom skolan egentligen erbjuder endast handboll och fotboll var vi väldigt några (7st pers. med mig), men vi lyckades koka ihop en bra träning ändå.

Träningen gick faktiskt mycket bättre än jag hade förväntat mig och alla som medverkade verkade vara nöjda även dem. Jag hade turen att få höra att jag är väldigt duktig, vilket alltid piggar upp. :) Jag hoppas att det är fler som ser det (tänker då såklart på Rönnby).

Bo Hägglöf ringde mig igår kväll och sa att de definitivt vill ha mig i klubben. De vill att jag skriver på papper så snart som möjligt och han bad mig att ringa till klubbens ordförande direkt efter att vi lagt på, så jag gjorde det. Lena, som ordförande heter, bad mig att kontakta min förra klubb (i det här fallet Nybro IBK) och be om ett påskrivet övergångspapper. Ska jag bli spelklar till seriepremiären på söndag ska pappret vara inne idag och jag hoppas att det går att ordna. Det skulle vara häftigt om jag fick spela med tanke på att man inte ringer någon efter en träning och ber personen att skriva på övergångspapper så snart som möjligt om de inte ser att någonting finns där.



Skriva på papper
Publicerat den

Under dagens svenskalektion ringde Bo Hägglöf för att höra hur det gick på träningen igår. Jag berättade att det gick okej och han sa att tränarna som var där igår tyckte att det gick mer än okej, så de ville att jag skulle skriva på papper och jag kommer därför att göra det på nästa träning. Det känns bra att de ser att jag är duktig och att de vill att jag blir en del av laget. Jag hoppas dock att jag inte blir kvar alltför länge då jag satsar på att knipa en plats i elitlaget inom något år.



Träning
Publicerat den


Jag vet inte riktigt hur jag ska utvärdera dagens träning, men den får godkänt. Till en början kändes det okej, men efter ett tag tappade jag lite grann. Största anledningen till det var pga. att jag spände knäskydden så hårt det går, BIG MISTAKE! Skydden skavde och jag hade problem att röra mig i sidled ett tag, men då får jag tänka på det till nästa gång: inte spänna dem för hårt.

Det finns inte så mycket att säga om träningen än att det gick okej. Jag tror att det kommer att gå betydligt bättre sen när jag får vänja mig vid laget och hur alla spelar. Tränarna tyckte iaf att det gick bra, vilket är positivt.

Nästa träning blir på onsdag nästa vecka.


Tidigare inlägg