Varför blir jag aldrig av med dig?
Publicerat den

Efter att jag pratade med Björn förra gången trodde jag att jag skulle bli av med honom en gång för alla, men jag hade som vanligt fel.

Igår när jag gick och hämtade posten hade jag fått en räkning från Telia.... igen! Denna gång var det en räkning på Spotify Premium som jag INTE har beställt. Räkningen stod i mitt namn, men perioden var 21/12-09 - 4/5-10. Abonnemanget gick över på Björn 16/12-09, så varför räkningen kom till mig och stod i mitt namn fattar jag inte.

Jag blev så jävla förbannad att jag ringde upp Telia och frågade varför den kommit till mig när abonnemanget gick över på honom innan tjänsten beställdes. Han hade nämligen väntat med att beställa Premium tills han fått besked om att allt från Telia nu stod i hans namn.

Killen på kundtjänst kunde inte hjälpa mig så mycket, utan han tyckte att jag skulle reklamera vilket han kan ge sig fan på att jag tänker göra! Abonnemanget har ju gått över på honom för över två månader sen och ändå får jag räkningar hem från dem som står i mitt namn.

Eftersom  räkningen faktiskt stod i mitt namn och jag inte beställt tjänsten kommer de att stänga av hans Premium, vilket jag tycker är helt rätt. Vill han att de låser upp det får han ringa och prata med dem själv. Jag löser det inte åt honom. Om de nu stänger av tjänsten och han vägrar betala för räkningen kan han ge sig FAN på att han ligger JÄVLIGT risigt till. Då skulle han bara veta vad som väntar.



Nu har jag fått nog!
Publicerat den

Som många läst tidigare så har Björn varit på mig och tjatat en hel del om pengar och han har även gjort det den senaste tiden.

I början var det ju sagt att jag skulle hjälpa honom med hyran då han inte skulle få några pengar alls från CSN. Jag gick med på det då jag bara ville vara snäll, men efter ett tag insåg jag:"Varför ska JAG hjälpa honom med hyran när det var HAN som kastade ut MIG?". 

Han fick såklart inga pengar och när det sen kom en telefonräkning i mitt namn på 2274kr tyckte han att jag skulle betala den (abonnemanget hade inte gått över på honom än). Vi kom överens om att betala halva var, men nu har jag sagt åt honom att han inte får ett öre. Varför ska jag behöva betala någonting som jag inte ens förbrukat?

De få samtal jag ringde kostade ingenting då det var till fasta nät. Han har ringt 54 timmar till mobil och det vägrar jag betala. Speciellt nu när jag inte längre bor där och nu när han faktiskt har flyttat ihop med sin flickvän. Då kan fan hon betala dem pengarna!

Han fick 13 000-16 000 kr i januari av CSN och kan inte ens betala en telefonräkning på 2274kr. Vad fan gör han med pengarna? Använder dem som toapapper?

Några pengar får han inte av mig iaf då jag inte ska behöva betala någonting nu när jag flyttat ut. Det är fan TRE MÅNADER sen han kastade ut mig och han försöker ändå mjölka mig på pengar. Han säger att han har en lösning på hur vi kan fixa det här, men då måste jag ringa annars får jag betala hela summan. Det kan han stoppa upp i arslet! Det spelar ingen roll vad han säger. INGEN får pengar av mig.

Björn, du kan DRA ÅT HELVETE för jag vägrar bli behandlad som skit. Du går och ljuger mig rätt upp i ansiktet och så förväntar du dig att få min hjälp. Du är fan inte klok.



Nybro, sweet Nybro. ♥
Publicerat den


Efter att ha bott hemma i snart 2 månader har jag nu insett att jag saknar Nybro så in i h*lvete. Aldrig i hela mitt liv har jag trivits så bra på ett ställe och det smärtar att jag inte kunde bo kvar. Visst, jag trivdes väldigt bra i Falun också, men det var i Nybro som jag kände att jag kunde slappna av och glömma allt som varit. Ha ett liv.

I skrivandets stund tycker jag att det är väldigt tråkigt att jag inte klarade av att vara kvar på jobbet, för hade jag klarat av att jobba så hade jag stannat kvar oavsett om det tagit slut mellan mig och Björn eller inte. Då hade jag faktiskt kastat ut honom eftersom lägenheten stod i mitt namn. Då hade HAN fått hitta eget boende, så hade jag bott kvar i lägenheten med katterna eftersom det faktiskt var jag som köpte dem. Betalade varenda krona själv.

Nu är läget dock som det är och jag får göra det bästa utav det. Har kikat lite på jobb och lagt märke till att det finsn en hel del i Göteborg som jag eventuellt tänker söka. Är dock lite orolig för att jag faktiskt ska få ett. Fördelen med att bo i Smedjebacken nu är ju att jag får bli fotad av Håkan, vilket är jätteroligt. Jag har bara varit på en fotosession, men jag känner mig redan som en ny människa. Jag ser allting på ett helt annat sätt och det är fantastiskt. Sen får jag träffa alla gamla vänner igen. Har fått tillbaka kontakten med några gamla killkompisar, vilket är jättekul. Ska eventuellt träffa en av dem nu nästa vecka (-91:an som jag skrev om i min andra blogg).

En sak som jag också saknar är innebandylaget, Nybro IBK. Jag har spelat för tre olika klubbar och Nybro var den enda klubben som jag faktiskt har trivits i och kunnat prestera någorlunda. Det kändes jättebra att få spela med dem eftersom de tog mig för den jag var. Jag hade väl inga vänner och så i laget, men det var ingen som var otrevlig mot mig till skillnad från de andra klubbarna jag spelat i. Jag kände mig välkommen för en gångs skull och alla verkade glada över att se mig på träningarna. Är glad att Kinnander såg min potential eftersom jag vet att jag kan så otroligt mycket bättre. Ingen har någonsin gett mig en chans tidigare och jag vill tacka honom för att han gav mig en. Det kommer jag alltid att uppskatta.



I fucking hate you
Publicerat den


När jag hörde denna låt första gången blev jag direkt att tänka på R, så lägger upp den här för att avreagera mig lite.



Sluta hör av dig till mig
Publicerat den

Nu är jag trött på det här! Du ringer till mig och är så trevlig, men några minuter senare får jag ett sms eller ett meddelande av dig på olika community's på internet. Jag vill inte ha med dig att göra, förstår du inte det när jag vägrar att svara? Det spelar ingen roll hur många gånger du tjatar på mig, jag tänker inte göra några ändringar. Du har lovat att ställa upp, men du har inte hållit ett ord som du lovat. Du är så feg och jag är så besviken på dig.

Du kan inte hålla på såhär. Det fungerar inte. Du lovade att du skulle vittna och man håller det man lovar, så jag tänker inte ändra på någonting. Du står där du står och det får du faktiskt dras med. Att du har en dotter att ta hand om är inte en anledning att dra sig ur. Det handlar inte om din dotter. Det handlar om att du är för feg. Du vågar inte ställa upp eftersom du är rädd att han ska göra dig någonting.

Det är många som tycker att du gör fel och att du inte är en riktig vän. Riktiga vänner gör inte såhär. Jag kommer aldrig att bli vän med dig igen. Jag vill inte ha med dig att göra efter det här. Jag vill inte att du hör av dig till mig något mer. Nästa gång du gör det så tänker jag inte svara. Nu skiter jag i dig hädan efter.




Tillbakablick
Publicerat den

Igår satt jag och tänkte över hur mitt liv har varit och vad jag vill åstadkomma i framtiden. Jag kan inte förstå hur jag har kunnat vara så stark genom åren med tanke på vad jag har varit med om. Det är klart att man har mått dåligt och tappat hoppet flera gånger, men när jag pratar med andra säger de att jag är en väldigt stark person. Att jag borde vara stolt över mig själv som orkat.

Det som jag satt och funderade mest över var allt som jag har gett upp för kärleken. Vissa saker har jag gett upp fast jag inte har velat göra det och andra saker har jag sett fram emot att lägga bakom mig. Om jag inte hade gett upp skolan för R's skull hade jag tagit studenten nu och jag hade fått tillbringa mycket tid med något som jag tycker så mycket om. Någonting som är livsnödvändigt för att jag ska må bra. Det var väldigt dumt att ge upp det. Hade jag varit kvar på innebandygymnasiet hade jag aldrig blivit misshandlad. Då hade jag inte behövt lida så mycket idag. Tyvärr så kan jag inte dra tillbaka tiden, men jag kan vara mer försiktig i framtiden. Jag tänker inte ge upp innebandyn för någon igen. Inte ens Björn. Nu vill jag bara att det ska bli som det var innan jag blev tillsammans med R. Då var mitt liv som bäst. Dagen jag blev tillsammans med honom var den bästa dagen i mitt liv, trodde jag. Det visade sig dock vara tvärtom. Det var den värsta dagen i mitt liv. Dagen som skulle förstöra mitt liv för all tid. 

Jag har även funderat över hur jag klarat av att vara så stark och stått ut med alla slag och alla pikar. Hur jag har klarat av att bli så manipulerad av honom som jag blev. Man ska inte behöva uppleva sånt när man är 17 år gammal. Man ska inte behöva utsättas för det överhuvudtaget. Jag blir alldeles förvånad när jag läser igenom mina gamla dagböcker som jag hade från den tiden. Hur i helvete har jag orkat med allting? Det är sjukt vad mycket jag har fått stå ut med. Jag är stolt över mig själv som lyckades stå ut. Som lyckades ta mig därifrån. Jag är 100% säker på att jag inte hade levt idag om jag stannat kvar hos honom.

Aldrig trodde jag att jag skulle bli gravid, speciellt inte vid sämsta lägliga tillfälle. Jag ville så gärna gå hela graviditeten ut och behålla barnet, men när man har det som jag hade är det orättvist att sätta ett barn till världen. Tänkt vad han hade kunnat utsätta barnet för. Jag VET att han hade slagit barnet också. Män som har ett sånt beteende säger så mycket saker. Det är mycket snack, men lite verkstad. Han sa alltid:"Förlåt, det ska aldrig hända igen". Det tog sedan någon dag och så kom nästa slag. Man kan alltså inte lita på vad de säger. Många frågar varför jag inte gick på en gång. Svaret är väldigt enkelt: jag blev så manipulerad att jag till slut trodde på allt han sa. Varje gång han hade slagit mig skyllde han allt på mig och sa att det var mitt eget fel. Jag var även rädd för vad han skulle göra om jag lämnade honom. Han hade hotat med det ena och det andra och jag ville inte riskera att något av de hände. Jag trodde att allting skulle bli bättre och därför stannade jag. Sen när jag fick bevis på att allting bara skulle bli värre gick jag.

Jag minns när jag berättade att jag tänkte göra abort. Han sa:"Så du tänker döda vårat barn?". Hellre att jag lät det somna in innan det föddes än att han hade ihjäl barnet efter förlossningen. Vad är bäst liksom? Jag skyller allting helt och hållet på honom. Både misshandeln och aborten. Hade han inte betett sig som han gjorde så hade ingenting av detta hänt!

Jag är en person som alltid kämpar för kärleken vare sig jag borde eller inte. När jag kämpade för att hålla Rasmus kvar gjorde jag rätt, men det var väldigt dumt att kämpa för mitt och R's förhållande. Det var dömt att misslyckas redan från början eftersom vi var så olika. Jag har därför lärt mig när man verkligen ska kämpa för kärleken och när man borde lämna allting och gå. Det förhållandet jag är i nu kommer jag att kämpa för tills dagen jag dör. Jag vet att vi är ämnade för varandra.

I framtiden tänker jag använda mig av allting som har hänt och försöka att göra det till någonting bra. Jag tänker inte låta det bryta ner mig. Det har pågått alldeles för länge och det är dags att jag sätter ner foten och visar att jag faktiskt tänker leva ett bra liv. Den här gången ska han inte få ta det ifrån mig. Den här gången tänker jag försöka att få det liv jag alltid har drömt om. Allt han lovade, men som jag aldrig fick. Jag vet att jag kommer att bli lycklig den här gången och jag är så glad att han inte får vara en del av det.

Jag kan leva med det han har gjort, men jag kommer aldrig i hela mitt liv att förlåta honom. Det spelar ingen roll om han så kommer och bönar på sina bara knän. Han förtjänar inte min förlåtelse. Han förtjänar inte min uppmärksamhet överhuvudtaget.

Det kommer att bli jobbigt att se honom på rättegången, men om han får ett rättvist straff så är det värt det.