Hormonprover
Publicerat den

Jag minns inte om jag har nämnt det förut, men jag har länge haft besvär med ömmande bröst och i onsdags var jag till vårdcentralen för att få det undersökt. Jag fick träffa en kvinnlig läkare som gjorde en check up på mina bröst. Hon kunde inte hitta någonting konstigt och har nu skickat en beställning om hormonprover. FSH, prolaktin och östradiol skall kollas, prover som jag ville skulle kollas under fertilitetsutredningen... Ett av proverna (östradiol, skulle jag gissa på) kommer att skickas till Uppsala för analys. Det kommer därför dröja innan jag har fått svar på allt, men det bryr jag mig inte om. Nu blir det i alla fall av! Dock tråkigt att man skall behöva gå omvägar för att saker och ting skall bli gjorda.
 
Proverna kommer tas imorgon förmiddag.



Journalkopia
Publicerat den

I slutet av juli beställde jag en journalkopia över fertilitetsutredningen. Den kom igår och har nu blivit uthämtad (fick hämta ut den på posten av någon anledning). Jag var intresserad av att se värderna på blodprovet som togs vid vårat första besök, men det fanns inte med... Det blir att ringa kvinnokliniken imorgon och kolla om det finns dokumenterat i deras system, för jag anser mig ha rätt att ta del av det. 
 
Det stod ingenting intressant i journalen. Det stod i princip bara vad vi har pratat om och att diagnosen är kvinnlig infertilitet, ospecificerad. Jag har sagt från början att om det är fel på någon så är det fel på mig och jag hade ju rätt. De kan bara inte komma fram till vad felet är, men det räcker för mig. Det vi kan göra nu är att ändra våra livsstilar (vi är riktiga soffpotatisar och gottegrisar) och fortsätta kämpa. Om det inte ger resultat går vi vidare med insemination.



Fertilitetsutredning avslutad
Publicerat den

Vi skulle ha träffat vår fertilitetsläkare, Cecilia, inom den närmsta veckan för att diskutera hur vi går vidare. Det kommer dock inte bli av då hon kontaktade mig per telefon igår. Hon förklarade att hon inte kan göra någonting mer för oss och att hon kommer skicka en remiss till IVF. Jag blev väldigt ledsen, men också irriterad när hon sade det sista. Hur kan man som fertilitetsläkare ta förgivet att man vill göra IVF bara för att man är oförklarligt barnlösa? Hon frågade aldrig om vi ville utan sade bara att en remiss kommer skickas. Jag klarade inte av att säga att vi inte vill då jag var chockad och får därmed skylla mig själv. Mikael tycker att jag skall ta kontakt med henne när kallelsen för blodproverna har kommit och meddela att vi har ångrat oss, att vi vill försöka själva ett tag. 
 
Vi har diskuterat insemination, men det var det aldrig något tal om utan det är raka vägen till IVF som gäller om vi vill ha hjälp av landstinget. Vi har dock fått klartecken från Carl von Linnékliniken i Uppsala och har ett inbokat besök onsdagen den 23/10, kl.14:30. Mikael vill tyvärr att jag avbokar besöket då jag inte konsulterade med honom innan jag bokade det (dumt...). Det är tråkigt att jag skall behöva göra det, men nu vet vi åtminstone vart vi skall vända oss om/när vi tröttnar på att försöka på egen hand. Om vi inte hade fått klartecken därifrån hade vi eventuellt åkt till Danmark.
 
Jag passade på att fråga Cecilia om det här med endometrios. Hon förklarade att det endometrios kan göra är att det skapar ärrbildning på äggledarna och eftersom spolningen visade att jag inte har det är det ingen idé att söva mig bara för att bekräfta/utesluta att jag har det. Jag skulle med andra ord ha blivit sövd "i onödan". Jag nämnde också det här med att jag har gula flytningar (har jag skrivit om det?), men det är ingenting som är farligt då det inte påverkar förmågan/chansen att bli gravid. Det som kan hända är att det blir besvärligt och det är det inte, inte än i alla fall. 
 
Det känns förjävligt att de inte kan (snarare att de inte vill) göra någonting mer för oss. Det känns som att vi blir bortprioriterade bara för att vi är friska och anses ha alla chanser i världen att bli gravida, vare sig det är med hjälp eller utan (då i form av IVF). Skall det behöva vara så? 



Insemination
Publicerat den

Vi pratade om ekonomin igår när vi stod i köket och lagade mat. Vi halkade in på det här med vad vi skall göra med pengarna på sparkontot om jag inte blir gravid och Mikael sade då att vi kan lägga dem på insemination. Det borde dock vara gratis med tanke på att man blir beviljad tre gratis IVF-försök när man genomgår en fertilitetsutredning via landstinget. Då borde insemination också vara gratis, kan man tycka. Det känns hur som helst skönt att veta att han ser det som ett alternativ eftersom jag inte vill genomgå IVF i första taget. Jag kan överväga det när vi har provat allt som går, inklusive insemination. Vi tänkte ta upp det här med vår fertilitetsläkare när vi träffar henne nästa gång, vilket borde bli inom de närmsta veckorna.



Hur går vi vidare?
Publicerat den

Om tre veckor, som tidigast, kommer vi att träffa vår fertilitetsläkare för att diskutera hur vi går vidare. Det känns tråkigt att det skall behöva gå flera veckor mellan besöken, men det känns i alla fall skönt att vi kommer någonvart. Jag har ingen aning om vad som kommer att hända härnäst. Jag skulle gissa på att jag kommer att få prova Pergotime, alternativt att det görs en laparoskopi för att utesluta att jag har endometrios. Det är bara att vänta och se. Jag kommer att kräva att få se vår journal då de inte har skickat hem någon fast jag beställde en kopia för en månad sedan (dåligt!) och kräva att de gör fler undersökningar/tar fler prover. Någonting säger mig att allt inte är som det skall, men att de är för snåla för att kolla upp det.



Endometrios
Publicerat den

Mikael kollade på ett program på tv tidigare idag där man diskuterade ofrivillig barnlöshet (kan det ha varit Doctors, tro?). Ett par berättade att de hade försökt i 4 år och att man misstänkte att kvinnan hade endometrios då hon hade väldigt stark mensvärk. Jag har ingen aning om vad som sades i programmet, men det verkade som att de gick igenom vilka symptom man har vid endometrios osv. Mikael misstänker att jag kan ha det eftersom jag brukar ha besvär med stark mensvärk (har haft det i snart 10 år) och han tycker därför att jag skall be om att få det undersökt. Jag tänker dock inte be snällt... Om man vill bli tagen på allvar och om någonting skall bli gjort ordentligt måste man stå på sig. Jag kommer med andra ord kräva att de utför en laparoskopi och gör de inte det kommer jag att vända mig någon annanstans för jag tänker inte acceptera att de inte gör allt de kan för att komma fram till vad det är som gör att vi är barnlösa. Dagens sjukvård är så mesig... Om det inte hittas någonting på grundundersökningarna så går man inte vidare. Det vägrar jag acceptera. Jag har varit gravid förut och då skall jag kunna bli det igen, tycker man. Det måste finnas en förklaring till varför det inte vill sig nu. 



Journalkopia
Publicerat den

Igår beställde jag hem en kopia på mina journaler från kvinnokliniken. När vi träffade vår fertilitetsläkare i mars fick vi aldrig ta del av några värden. Hon sade bara att allt såg bra ut, men det säger inte så mycket kan jag tycka. Jag vill veta om det ser väldigt bra ut, om det ser halvdant ut eller om någonting är i riskzonen för att vara dåligt. Det skall bli spännande att läsa vad det står.



Känslig livmodertapp
Publicerat den

Det märks att livmodertappen är känslig då mensvärken och blödningen inte ville sluta förrän igår, två dygn efter spolningen. Mikael var orolig över att det inte är normalt att ha ont och blöda efter att ha undersökt livmoder/äggledarna, men efter att ha förklarat för honom att det är fler som har varit med om samma sak blev han lugn (pratade med en på familjeliv igår som hade mensvärk efter sin spolning). Han sade att om smärtan och blödningen fortsätter i någon dag till är det lika bra att kontakta kvinnokliniken för att försäkra sig att allt är som det skall. Jag var dock inte alls orolig eftersom jag vet att min livmodertapp är känslig. 



HSS-spolning
Publicerat den

Då var spolningen gjord! Jag hade svag mensvärk kombinerat med bruna flytningar när jag vaknade igår och jag var rädd att läkaren skulle säga att vi var tvungna att boka om tiden. Det gjorde hon dock som tur var inte. Det gjorde ingenting att jag hade flytningar så länge jag inte blödde innan undersökningen, vilket jag inte gjorde. Hon började med att göra ett vaginalt ultraljud, som inte kändes någonting, där hon upptäckte att jag hade urin i blåsan  Det var bara att springa på toaletten och fortsätta där vi slutade. Det vaginala ultraljudet som hon gjorde när jag kom tillbaka kändes däremot! Hon blev tvungen att öppna livmodertappen, som bara trilskades, och när hon skulle spruta in kontrastvätskan i äggledarna (spolningen) gjorde det ont. Jag var beredd på att det skulle vara obehagligt, men aldrig att det skulle göra ont och att jag skulle börja blöda! Det var dock inte så konstigt med tanke på att mensen precis slutade och att hon som sagt blev tvungen att öppna livmodertappen, som har varit lättblödande. Det var värt varenda sekund av smärta då hon inte kunde hitta någon förklaring till vår barnlöshet. Genomströmningen såg fin ut och spermierna skall därmed kunna ta sig till ägget. Vilken lättnad! Jag fällde några tårar. En sådan befrielse  Jag har varit så orolig över den här undersökningen, men nu är den gjord och med bra resultat. Jag har ingenting att vara orolig över längre och det känns så fruktansvärt bra!  
 
Om jag skulle försöka beskriva känslan av undersökningen skulle jag beskriva den som varm, stickande och tryckande. Det behöver dock inte innebära att det känns likadant för alla, för de finns givetvis de som inte känner ett skvatt. Jag anser däremot att man skall vara beredd på att det kan vara obehagligt eller rent av göra ont så att man inte blir överraskad. Jag blev väldigt blek och läkaren trodde för en sekund att jag skulle svimma... 



Halleluja för mens!
Publicerat den

Det måste ha varit ett inbillat eller falskt plus då mensen kom idag, 8 dagar senare än beräknat. Jag är väldigt lättad, men också väldigt stressad och orolig över att blödningen inte skall hinna gå över innan jag skall till kvinnokliniken på måndag. Den borde göra det med tanke på att jag bara blöder i två, max tre dagar (det förstnämnda är vanligast). Jag är dock förberedd på att jag måste boka om tiden. Det skulle kännas förjävligt om jag blev tvungen att göra det eftersom jag har väntat i hundra år på den, som dessutom skapades särskilt för mig. Om det blir så att blödningen inte hinner sluta innan besöket och de inte kan ordna en ny tid åt mig den här cykeln vänder vi oss till IVF-kliniken när de har öppnat efter semestern. Jag orkar inte vänta hur länge som helst...



Svagt plus
Publicerat den

Det verkar inte som att det blir någon spolning på måndag. Jag har ännu inte fått mens och graviditetstesterna är svåra att tolka. Jag har testat varje dag i fyra dagar nu och dagens första test var svagt positivt. Det var blankt under verkningstiden (3-5 minuter), men några timmar senare kunde man se en svag skugga (man skall inte läsa av testet efter att det har gått mer än 10 minuter). Det var inte tänkt att jag skulle kolla på det alls, men jag kände att det var lika bra att göra det innan jag kastade det och tur var väl det. Om det visar ett svagt plus borde man vara gravid, tycker man. Jag vågar dock inte ropa hej än då jag under kvällen har fått en ljusbrun flytning som jag brukar få när mensen är på väg. Jag har läst att man kan ha en sådan flytning i början av en graviditet, men eftersom jag brukar ha det i samband med mensen känns det mer troligt att jag kommer att börja blöda vilken dag som helst. Det skulle vara bäst om jag började blöda idag eller imorgon, annars blir inte spolningen av. Jag pratade med personalen på kvinnoklinken igår och de sade att om jag inte har fått mens senast imorgon måste vi omboka spolningen och det finns inga tider de närmsta veckorna. Typiskt, va?! Om mensen inte hinner komma i tid blir det att vända sig till IVF-kliniken så snart semestern är över (de har semesterstängt t.o.m. 28/7). 
 
Jag kommer att testa igen imorgon. Den här gången med morgonurin då jag inte gjorde det idag. 



Särskild undersökning av livmoder och äggledare
Publicerat den

Jag har äntligen fått en tid för spolning!  Rose-Marie lovade att hon skulle prata med personalen på kvinnokliniken och höra om man kunde lösa situationen på något sätt. Det skall inte behöva ta så här lång tid menade hon på... Bara två och en halv timme efter att vi avslutade vårat samtal blev jag uppringd av en sköterska som sade att hon hade pratat med Rose-Marie. Hon förklarade att de inte brukar boka in spolning så här långt i förväg, men att de kunde göra ett undantag eftersom jag har väntat länge. Det fanns två tider i juli som passar min menstruationscykel. Det blev den senare tiden för säkerhets skull, ifall min mens skulle bli någon dag sen. Den 15/7 kl.10:30 skall jag dit (kommer vara på dag 7-11, beroende på när mensen behagar att komma).
 
Det går inte att beskriva hur bra det känns. Vilken lättnad! Nu skall man bara lyckas vara positiv och inte oroa sig över resultatet...



Kuratorssamtal 2
Publicerat den

Vi var på återbesök hos kuratorn igår för att diskutera hur det har gått de senaste veckorna. Vi fick börja med att berätta vilka förändringar vi har gjort och hur det har förändrat förhållandet. Jag berättade att det from my point of view har blivit mycket bättre. Jag vågar tack vare senaste besöket prata, jag vågar säga till/ifrån om någonting känns fel, jag vågar säga till om jag vill ha uppmärksamhet, jag gömmer mig inte i gästrummet om jag är ledsen (vilket jag inte är särskilt ofta), jag försöker tänka positivt, jag frågar vad Mikael menar om han säger någonting som kan misstolkas m.m. Mikael däremot har inte märkt någon större skillnad mer än att jag inte är ledsen lika ofta. Han försöker dock dra sitt strå i stacken genom att ge mig mer uppmärksamhet och har tålamod när jag behöver prata. Det är inte konstigt att han inte har märkt någon större förändring eftersom han tyckte att vi hade det bra innan vi gick till kuratorn. Jag tycker i alla fall att det har blivit mycket bättre och jag mår inte längre dåligt i förhållandet  Rose-Marie gav mig beröm för att jag vågar prata med Mikael och säga till/ifrån om det är någonting. Jag är stolt över mig själv som har kommit över min rädsla. Det skall inte behöva vara så svårt, men vi kvinnor oroar oss i onödan och ibland vill vi väl att våra partners skall kunna läsa våra tankar, antar jag... 
 
Vi pratade inte så mycket mer om förhållandet då Rose-Marie tyckte att det verkar gå i rätt riktning. Vi kom istället in på det här med fertilitetsutredningen. Jag förklarade att jag mår väldigt dåligt över att behöva vänta på spolningen (man vill ju ha svar så snabbt som möjligt) och att det känns som att den aldrig kommer att bli av eftersom det aldrig finns några tider när jag ringer. Vi diskuterade det här med att gå vidare och göra den på IVF-kliniken om det skulle dra ut på tiden på kvinnokliniken. Mikael har varit skeptisk till det förut p.g.a. att det kostar mycket, men nu sade han att vi kan göra den privat eftersom vi har god ekonomi och inte behöver hålla i varenda krona. Vi vill trots allt ha barn och om spolningen blir av på IVF-kliniken istället och den faktiskt resulterar i en graviditet är det värt varenda öre.



Väntetidskansliet
Publicerat den

Nu har jag pratat med väntetidskansliet. De kunde tyvärr inte göra någonting då vårdgarantin (som säger att man skall få en tid inom 90 dagar) bara gäller om man väntar på ett första besök och om man skall starta en behandling. Spolningen är ingen behandling och jag har därmed inget annat val än att fortsätta vänta. Om jag har otur kommer jag inte att få en tid innan hösten p.g.a. semestertider. Jag har ingen aning om det kommer att vara semesterstängt på kvinnokliniken och i så fall när. Det är bara att fortsätta kämpa. 



Det kommer aldrig bli av
Publicerat den

Hur länge skall man behöva må dåligt av att vänta? Hur länge skall man behöva känna att man inte blir tagen på allvar? Det blir ingen spolning den här cykeln heller p.g.a. att det är fullbokat. Jag måste med andra ord vänta i fyra veckor till - minst! Jag förklarade när jag ringde till kvinnokliniken igår att jag precis har haft min tredje menstruation och att jag första gången jag ringde fick höra att det kunde dröja till tredje menstruationen innan jag får en tid, men det hjälpte inte ett dugg. De sade bara att det är ett begränsat antal läkare som genomför den här undersökningen och att det därmed är dåligt med tider. De skulle dock anteckna att jag har ringt (som de sade förra gången, men som inte stod med nu!) och försöka ordna en tid till mig i juli. Jag är EXTREMT tveksam till att de kommer att göra det. 
 
Jag grät i ren frustration när jag pratade med dem och jag bröt ihop när jag ställde mig i duschen efter att ha avslutat samtalet. Mikael fick komma in och krama om mig en stund. Han har erbjudit sig att ringa och prata med dem (försöka övertala dem att skapa en tid åt mig), men jag ser ingen mening i det. Om läkaren inte har tid är det så... Det är bara att dra på fake-smilet och göra det bästa av det. Jag vet dock inte hur många fler gånger jag orkar göra det. Jag är nära bristningsgränsen nu. Ibland känns det som att vi lika gärna kan ge upp allt som har med barn att göra, men om man verkligen vill någonting skall man inte ge upp!



Krångel med det nya systemet
Publicerat den

Jag har försökt komma i kontakt med kvinnokliniken idag igen, men det har varit lika svårt att komma fram som igår. Jag gav dock upp efter att bara ha provat att ringa två-tre gånger. Det skulle jag inte ha gjort då jag precis fick veta att det inte är semesterstängt, det har bara varit dåligt om personal kombinerat med att det har varit problem med det nya systemet (en kvinna på familjeliv som också genomgår en fertilitetsutredning på kvinnokliniken här i Falun berättade det då hon under dagen har haft telefonkontakt med dem). Det blir att ringa som en galning imorgon och om jag inte skulle komma fram får antingen Mikael eller mamma boka en tid åt mig!



Vi kan tyvärr inte ta emot fler samtal just nu
Publicerat den

Jag har försökt komma i kontakt med någon på kvinnokliniken i princip hela dagen, men det är stört omöjligt! Det måste vara semesterstängt, annars skulle det inte vara så svårt att få tag i någon... Om man har semesterstängt tycker jag att man säger det i röstmeddelandet som man möts av när man ringer och inte ha vi kan tyvärr inte ta emot fler samtal just nu. Var vänlig återkom nästkommande vardagJag tänker prova att ringa veckan ut och om det inte har gett resultat blir det att diskutera med Mikael om vi skall avvakta till semestern är över eller om vi skall göra spolningen privat. Det kvittar för min del bara den blir av snart!



Semesterstängt
Publicerat den

Det skall, om informationen stämmer, vara semesterstängt på lasarettet nu i juni. Det innebär att jag måste vänta i minst fyra veckor till på att få en tid för spolning. Jag blir nästan förbannad av bara tanken på att behöva vänta, av tanken på att personalen på kvinnokliniken inte tar det här på allvar och skapar en tid åt mig. Det kan inte vara sådan brist på personal att det bara finns maximalt en tid per månad. Det köper jag bara inte! 
 
Nej, det blir att ta kontakt med IVF-kliniken igen och höra om de tillämpar delbetalning.



Väntetider
Publicerat den

Jag blir så äckligt jävla förbannad på landstingets väntetider! Jag fick min mens igår och jag ringde därför kvinnokliniken i eftermiddags för att höra om det fanns någon tid för spolning de kommande dagarna. Det fanns till min förvåning en tid den 29/5, men eftersom jag har kommit för långt i cykeln kunde vi inte boka in mig. Man brukar göra spolningen kring dag 12-13 och jag är då på dag 18. Jag förstår inte hur det kan vara så dåligt med tider - för en undersökning som tar bara några enstaka minuter! Skall det vara på det här viset har jag väl inget annat val än att skita ut 2000:- och göra spolningen på IVF-kliniken istället. 
 
När jag avslutade samtalet med sköterskan grät jag i ren frustration. Hon skulle bara veta hur det känns att behöva vänta en evighet på någonting som man ser som ens sista hopp... Hon var i alla fall gullig som antecknade att det här var andra gången jag ringde och sade att de skall försöka lösa det till nästa cykel. Om jag har förstått det rätt skall man inte behöva vänta i mer än 90 dagar på att få en tid inom specialistvården (vårdgarantin). Jag skall med andra ord vara garanterad en tid nästa cykel, men jag tvivlar starkt på att jag kommer att få en. 



IVF-kliniken
Publicerat den

Jag skickade ett mail till IVF-kliniken här i Falun igår och frågade om det går bra att göra spolningen där eftersom det är väldigt dåligt med tider på lasarettet. Det kostar 3200:- att göra en fertilitetsutredning hos dem, men jag är bara intresserad av att göra spolningen och det skulle då kosta 2000:-. Det är i mina ögon överdrivet dyrt och jag har därmed inget annat val än att vänta på att det skall komma en ledig tid på kvinnokliniken. 
 
Idag (dag 22) är det 6-9 dagar kvar till mensen är beräknad och jag kan ringa kvinnokliniken igen. Jag tycker att jag borde kunna få en tid med tanke på att jag har väntat i snart 7 veckor. Jag har väntat nästan lika länge på spolningen som vi väntade på att få starta utredningen. Det är inte okej... 


Tidigare inlägg