Congratulations
Publicerat den

 
Grattis på namnsdagen alla som heter Elin (mitt andranamn)!
 
(jag har ingenting att dela med mig av idag, så jag bjuder på en bild)



Boxes in line
Publicerat den

Nu har vi äntligen kommit igång med flyttpackningen. Det är några veckor kvar innan vi skall flytta, men jag ogillar att vara ute i sista minuten och jag har av den anledningen börjat packa ned det som går i lådor (som står i vardagsrummet i väntan på att bli uppackade i nya lägenheten). Jag skall se över alla småsaker i dagarna och packa ned det som går och skänka/sälja det som vi känner att vi inte vill ha eller som vi inte behöver. Jag har en hel hög med saker som jag skulle vilja bli av med redan nu; en tjock-tv med inbyggd dvd-spelare, kokböcker med LCHF- och GI-recept, playstation 2-spel, scrapbook-material, tonårsböcker (från bokklubben som jag var med i för nästan tio år sedan), VHS-filmer och kramdjur. Myrorna här i Västerås kommer att få de tre sistnämnda om ingen annan vill ha det...



Anniversery
Publicerat den

Den sista hyresavin för lägenheten i Västerås är nu betald. Det känns konstigt, men bra! Jag kan inte fatta att jag efter fem års längtan äntligen skall flytta tillbaka till Falun (och med världens bästa karl) Jag tror och hoppas på att vi kommer att få ett underbart liv tillsammans i staden. Jag är i och för sig övertygad om att vi kommer att få ett underbart liv tillsammans i allmänhet, men jag tror stenhårt på att det är Falun som kommer att vara vårat hem, ljuva hem. Det har det varit för mig i alla dessa år iallafall. 
 
Jag har bott i Västerås i två år idag och det skall på ett sätt bli tråkigt att flytta härifrån (alla minnen som har skapats här), men det känns som att det är dags att slå sig till ro och skapa minnen någon annanstans. Jag vill bo någonstans där jag kan uppfostra mina barn om jag får några, någonstans där jag kan gå utanför dörren och känna mig trygg. Det gör jag inte här av flera anledningar... Nu är det bara fyra veckor kvar innan vi flyttar! 
 
Ps. Bilderna i föregående inlägg är på lägenheten i Falun, men det hoppas jag att Ni förstod.



Our place
Publicerat den




Break up
Publicerat den

Jag har aldrig berättat hela sanningen om varför jag gjorde slut med Dennis i höstas och det känns som att det är dags att jag gör det: det var tänkt att vi skulle förlova oss förra sommaren lagom till vår 18-månadersdag, men det gick aldrig som planerat. Vi gick igenom proceduren som man brukar; vi provade storlekar, kollade på ringar som vi gillade och gjorde en beställning (vi beställde genom en säljare, med bra omdöme, på Tradera på grund av att vi ville komma undan med ett bra pris. Det kostar en halv förmögenhet i guldsmedsbutiker och det hade vi inte råd med som studenter). Jag hörde ingenting från säljaren på någon vecka och kontaktade henne till slut på telefon. Hon bad om ursäkt och sade att hon inte hade hört av sig på grund av att hon hade varit upptagen med att leta bland alla ringar efter en i min storlek (hon sålde flera sorter). Hon hittade aldrig någon och vi letade på andra ställen, men utan framgång. Jag blev väldigt besviken då jag verkligen såg fram emot att bli Dennis fästmö.
 
Jag är en person som är övertygad om att allt händer av en anledning (det har jag också sagt hundra gånger här i bloggen) och när vi inte fick våra ringar började jag ifrågasätta varför. Var det meningen att vi inte skulle vara tillsammans? Jag ifrågasatte mina känslor för honom och det gick så långt att jag började prata med andra karlar... Jag aktiverade ett konto som jag hade på e-kontakt av den anledningen att jag ville se hur det kändes att prata med andra. Jag kom bland annat i kontakt med Dan. Jag pratade med honom väldigt ofta och det kändes som att det klickade över sms och vanliga telefonsamtal, men det gjorde det aldrig i verkligheten. Jag kan inte svara på varför jag träffade honom mer än en gång med tanke på att jag inte var intresserad av att ha ett förhållande med honom, men jag antar att jag var så förvirrad att jag inte hade någon aning om hur jag skulle hantera situationen. Jag ville ingenting hellre än att vara med Dennis, men jag kastade bort min chans på grund av att det inte gick som planerat med förlovningen. Jag hade aldrig en tanke på att det kanske var meningen att vi skulle förlova oss senare!
 
Jag kan med säkerhet säga att vi hade varit tillsammans idag om vi hade fått hem ringarna, om jag inte hade blivit lika besviken eller om jag inte hade agerat som jag gjorde. Det är dock ingen idé att tänka på det nu med tanke på att man inte kan ändra det förflutna (man kan bara påverka framtiden). Jag säger inte att jag önskar att vi hade varit tillsammans idag (jag älskar Mikael och skulle inte vilja byta honom mot någon eller något. Jag vill dela mitt liv med honom), men jag önskar att jag hade behandlat honom bättre. Jag önskar att vi hade kunnat vara vänner idag, men det är inte möjligt på grund av att Mikael ogillar tanken på att jag har kontakt med mitt ex. Jag skulle inte gilla att han hade det... Rätt skall vara rätt. 
 
Jag hoppas att han kan förlåta mig, helhjärtat, en dag...



Nu kör vi!
Publicerat den

Det blev inget plus i juli heller. Jag fick mens en dag senare än beräknat. Jag kände av en svag smärta på kvällen samma dag som den var beräknad och det var då jag förstod att den var på väg. Jag är en aning besviken, men jag förstod att vi misslyckades med tanke på att jag inte hade avvikande symptom (som jag inte har innan mens) som tydde på att jag var gravid.

Vi har bestämt att vi verkligen skall gå in för det månaderna som kommer och vi menar det den här gången! Jag skall bland annat börja använda mina ägglossningstester och äta kosttillskott varje dag (jag har varit dålig på det innan...) medan Mikael skall äta bär som skall vara bra för spermierna (jag såg det på Sex Education). 
Vi kommer inte längre att ha sex när vi känner för det eftersom det uppenbarligen inte fungerar, utan nu kommer vi att ha sex var tredje dag i hopp om att det hjälper.
 
 

Det här inlägget är publicerat i efterhand
(2013-09-15)




For life
Publicerat den

 
Jag gjorde en statusuppdatering på facebook i tisdags om att vi skulle skriva kontrakt igår och jag fick den här kommentaren av hjärtat på vägen hem. Jag skrattade och kunde inte låta bli att tycka att det var gulligt. Det var dock inte den sortens kontrakt vi skrev. Det krävs ett frieri och ett bröllop för det



Kontraktsskrivning
Publicerat den

Jag är mer död än levande idag. Jag somnade sent inatt på grund av att jag har svårt för att bli trött och det slutade med att jag fick cirka tre timmars sömn. Jag är duktig på att vakna hundra gånger per natt, när ett alarm är aktiverat, och kolla på klockan bara för att se hur lång tid det är kvar innan jag måste kliva upp. Varför skall det vara så svårt att sova? Jag klarade mig igenom dagen iallafall och tur var väl det... Den började med att jag vaknade en och en halv timme innan väcklarklockan skulle ringa. Jag valde dock att stanna kvar i sängen och kramas med hjärtat en stund innan det var dags att göra sig i ordning inför resan. Han sov vidare medan jag klädde på mig, åt frukost, packade ned småsaker i handväskan och sminkade mig. Han behövde bara klä på sig och äta frukost. Karln har det bra, han
 
Vi kom iväg några minuter senare än planerat, men det märktes inte. Det var sagt att vi skulle vara i Smedjebacken senast kl.10:15, om mamma skulle hinna uträtta sitt ärende, och det var vi. Vi parkerade bilen hos mina föräldrar och gick in i huset en stund för att hälsa på hundarna, gosa med kaninungarna, hämta en matta som vi skall ha i köket och kika på servisen som vi har blivit erbjudna innan vi (jag, Mikael, mamma och Elias) åkte mot Falun.
 
Elias fick följa med mig och hjärtat till minneslunden medan mamma gjorde sitt. Jag hann inte mer än att rätta till kramdjuren som låg huller om buller och tända gravljuset innan vi var tvungna att gå tillbaka mot parkeringen och möta mamma... Jag ville ingenting hellre än att stanna kvar längre, men jag struntade i det med tanke på att vi hade viktigare saker att göra och på grund av att jag kan besöka minneslunden hur många gånger jag vill när vi har flyttat  Jag fick en kulglass ifrån kiosken i Stadsparken och mat från McDonalds som tröst. Kopparstadens bobutik hade öppet mellan kl.13-16 på grund av att det är semestertider och vi hade ingenting att göra mellan kl.11:45-13:00, så det var ett perfekt läge att äta och ta det lugnt en stund! 
 
När klockan började närma sig ett packade vi in oss i bilen för att åka mot centrum och skriva kontrakt. Vi var något tidiga, men vi behövde inte vänta särskilt länge på att bli insläppta och omhändertagna. En äldre kvinna hälsade oss välkomna och visade oss in i ett rum bakom informationsdisken. Hon bläddrade igenom en pärm med papper och frågade vilket datum lägenheten är ledig. Jag svarade att den är ledig från och med 1/9. Hon kunde inte hitta kontraktet så jag förklarade att det på hemsidan står att lägenheten skulle ha varit ledig från och med 1/10, men att de nuvarande hyresgästerna vill flytta ut en månad tidigare (det står också på hemsidan). Hon kollade under fliken för oktober, hittade kontraktet och sade att Marie och Thomas, som de heter, måste fylla i en blankett angående ändrat utflyttningsdatum. Kunde de inte ha sagt det på en gång? Det var bara att resa på arslet och gå därifrån. Jag gick skitirriterad ut till bilen, men jag blev något lugnare när vi kom till Främby och fick kolla på lägenheten.
 
Vi var återigen tidiga (fyrtio minuter!), men det gjorde ingenting av den anledningen att det innebar att vi hann gå en sväng i området. Hjärtat ville se mer än bara huset och lägenheten så vi passade på att utforska stället. När vi kände oss klara satte vi oss på en bänk i lekparken och väntade på att klockan skulle bli två. Jag skulle kolla klockan på min mobiltelefon och upptäckte att batteriet hade dött. Jag fick låna hjärtats mobiltelefon (genom att byta sim-kort) och såg att Marie hade skickat ett sms om att vi kunde komma och kolla på lägenheten tidigare. Jag skämdes en aning över att hon fick vänta och jag bad om ursäkt för det, men hon sade att det inte var någon fara Jag förklarade iallafall varför hon inte kunde få tag på mig (hon hade sms:at och ringt). Jag berättade också att Kopparstaden ville att hon skulle fylla i en blankett angående ändrat utflyttningsdatum. Hon suckade och sade att hon gjorde det i samband med uppsägningen. Hon ringde till marknadsavdelningen medan vi såg oss omkring.
 
Jag orkar inte beskriva lägenheten in i minsta detalj (jag kommer att publicera bilder när vi har kommit till ro), men jag kan säga så mycket som så att den är jättefin och att vi utan tvekan kommer att trivas! Jag älskar det ljusa sovrummet, den brunarandiga fondväggen i vardagsrummet (dock tråkigt med en brunrandig fond och tre vita väggar), den stora klädkammaren, kylskåpet och frysen. Nu längtar jag efter att få flytta. 
 
När vi hade kollat klart på det som var relevant åkte vi mot centrum för att skriva kontrakt... igen. Det gick dock bra den här gången och nu är det klart. Vi har fått lägenhet! Vi flyttar lördagen den 1/9, men chansen finns att det blir redan på fredagen. Det beror på när bovärden kan ge oss nycklarna. 



I am sorry
Publicerat den

Jag ber om ursäkt för att jag publicerar inlägg i efterhand. Jag försöker att skriva så snabbt jag kan, men det är svårt av den anledningen att jag är väldigt petig med hur orden kommer ut. Jag vill inte att någonting skall misstolkas eller att det skall låta som att en treåring har skrivit... Jag hoppas att Ni har överseende och stannar kvar. Det här är inte permanent 



Malte the bunny 2.0
Publicerat den

Min stiliga lilla kille



One step left
Publicerat den

Jag är så äckligt jävla glad! Jag fick ett samtal från Kopparstaden idag runt kl.14. En kvinna vid namn Linn (samma kvinna som ringde och meddelade att vi stod först i kön på två stycken lägenheter) sade att de inte har mottagit något inkomstunderlag från mig och jag förklarade, återigen, att jag inte har några uppgifter att skicka in på grund av att jag är arbetslös och att jag har pratat med en av hennes kollegor om att mamma är villig att stå med på avtalet. Hon pratade med sin kollega och det visade sig att det som stod i mailet blev bortglömt. Hon tackade och sade att hon skall prata med mamma, göra en kreditupplysning och att hon hör av sig om det skulle vara någonting mer. Jag pratade med henne igen för bara några minuter sedan, men den här gången var det jag som ringde av den anledningen att jag fick ett mail precis innan jag skulle ringa mamma och höra om hon hade pratat med marknadsavdelningen. Kan Ni gissa vad det stod i mailet? Det stod:"Du har fått den bostad du önskade på Källtorpsvägen 22 A. Du är välkommen till vår bobutik för att teckna hyresavtal". Jag har pratat med mamma och det är bestämt att vi skall skriva kontrakt på fredag. Hon skall till Falun i ett ärende. Passande, va? Jag har kontrollerat med Kopparstaden att det är grönt samt pratat med den nuvarande hyresgästen. Vi är välkomna att komma och kika på lägenheten på eftermiddagen.
 
NU, SNART, HAR VI EN LÄGENHET! DET KÄNNS SÅ BRA!



Kristy, are you doing okay?
Publicerat den

Jag bara älskar den här låten!
 
 
 
 



Four years of pain
Publicerat den

Det är omöjligt att sätta ord på smärtan som den här dagen medför. Jag vill ingenting hellre än att besöka minneslunden och låta alla tårar som jag har hållit tillbaka genom åren rinna, men jag väljer att avstå och bita ihop. Jag måste vara stark, men det är svårt! Jag skäms över vad det är jag har gjort och jag kan än idag inte förstå hur jag kunde vara så dum och blanda in ett oskyldigt barn i det hela (men hur naiv är man inte på en skala från ett till tio när man blir misshandlad och manipulerad av en man som man en gång älskade?). Jag kan inte heller förstå att jag låg på sjukhuset, och förlorade en del av mig själv, den här dagen för fyra år sedan. Jag minns det som om det vore igår, men ibland önskar jag att jag kunde glömma eller förtränga det... Det känns nästan som att jag lever i en enda stor mardröm. En mardröm som jag aldrig kommer att vakna upp ur.
 
Kan man någonsin komma över förlusten av ett barn? Kan man någonsin förlåta sig själv för de val man har gjort? Kan man någonsin förlåta sig själv för de val man aldrig gjorde?



BIM. Dag 29
Publicerat den

Jag skall ha min mens idag, men som det är nu känns det som att den kommer att utebli någon dag till. Jag brukar vara väldigt öm i livmodern och ha en ljusbrun flytning dagarna innan mensen kommer, men jag har inte märkt någonting den här månaden. Jag har gjort fyra stycken graviditetstester den här veckan och alla har varit negativa. Jag har dock aldrig testat med morgonurinen...

De senaste testerna, två stycken, gjordes idag. Jag läste inte ordentligt i bruksanvisningen. Det stod att man skulle doppa det digitala testet i urinen i minst 20 sekunder, men jag fick det till att man skulle doppa det i 5 sekunder (jag råkade läsa fel del). Det verkade dock inte göra någonting med tanke på att den vanliga stickan jag använde också visade negativt. 

Den längsta menscykeln jag har haft sedan vi bestämde oss för att vi vill ha barn var på 32 dagar. Jag är idag på dag 29, så det kanske är bäst att avvakta tills på onsdag och göra ett test då - om mensen inte har kommit. Jag måste komma ihåg att använda morgonurinen isåfall!
 
 

Det här inlägget är publicerat i efterhand
(2013-09-15)




I want to spend some more time with you
Publicerat den

Idag har mina föräldrar varit här på besök. Det var sagt att vi skulle hitta på någonting tillsammans. Jag ville spela minigolf och passa på att fotografera på Vallby friluftsmuseum nu när det var så vackert väder ute, men det slutade med att vi gjorde andra saker. Det blev bland annat en sväng till ikea och CityGross. Mamma och pappa skulle ha ett nytt service medan jag och hjärtat kikade på möbler till den kommande lägenheten. Jag hittade en del saker som jag skulle vilja ha, men det blir inte än med tanke på att vi inte har råd...
 
Det var någon som föreslog att vi skulle kolla på film när vi kom hem och så blev det. Vi kollade på This means war medan vi åt hemmagjord potatisgratäng med fläskfilé. Jag misslyckas i princip alltid med gratängen av någon anledning (potatisen blir inte tillräckligt mjuk hur tunna skivor jag än skivar), men det gick att äta.
 
Det var tråkigt att vi inte gjorde mer. Jag skämdes en aning av den anledningen att mamma och pappa har cirka åttio minuters resväg enkel resa. Vem åker åttio minuter/tio mil för att kolla på film? Jag uppskattar att de kom iallafall Nästa gång får vi se till att planera bättre. Man kanske skulle ta och bjuda hem dem på middag och filmkväll (eventuellt övernattning med någon aktivitet dagen efter) när vi har flyttat



Let us hope for the best
Publicerat den

Jag fick ett mail från Kopparstadens marknadsavdelning idag. En kvinna vid namn Frida skrev att de har mottagit hjärtats inkomstunderlag, men att de saknar uppgifter från mig och uppmanar mig att skicka in de så snart som möjligt. Jag svarade att jag inte har några uppgifter att skicka på grund av att jag är arbetslös. Vad tror Ni inte att hon säger då? Hon säger att hon måste neka oss lägenheten om vi inte har någon som kan stå med på avtalet. Jag bad om att få återkomma efter att ha pratat med mamma. Hon står som borgensman på avtalet som vi har på vår nuvarande lägenhet, så jag hoppades att det inte skulle vara några problem med tanke på att jag aldrig har slarvat med hyran, eller behövt låna pengar till den, och det var det inte heller. Jag är duktig på att spara och hantera pengar och jag tror att hon vet det. Tack mamma
 
Kopparstaden skall bara prata med mamma och göra en kreditupplysning på oss alla innan vi kan skriva kontrakt. Det tar sig!



Scream out loud
Publicerat den

Jag var sekunder från att ringa polisen nu ikväll. Jag satt i vardagsrummet och kollade på tv när jag plötsligt hörde en duns (det lät som balkongen bredvid) följt av en kvinna som skrek som en stucken gris. Jag var helt säker på att hon blev misshandlad, men hon skrek inte mer än tre gånger. Jag ville dock inte strunta i det med tanke på att har blivit misshandad själv (det var aldrig någon som knackade på dörren och frågade vad som stod på eller ringde polisen de gånger som jag skrek), utan jag tog telefonen som låg på vardagsrumsbordet och gick ut på balkongen. Jag kikar ut genom fönstret och ser en blond kvinna komma gåendes. Hon gick mot sin bil, men vände och stannade nedanför grannens balkong. Hon pratade med kvinnan som skrek, men jag kunde inte höra exakt vad de sade. Jag minns bara att jag hörde den blonda kvinnan säga till kvinnan som skrek att hon skulle bete sig som en kvinna. Hon nämnde någonting om droger också, så jag antar att det hela handlade om det.
 
Jag ringde aldrig polisen, men jag hade utan tvekan gjort det om det hade behövts. Nästa gång jag hör någonting blir det att knacka dörr och fråga vad som står på!



Malte the bunny 1.0
Publicerat den



Jag har sagt det en gång och jag säger det igen: jag måste seriöst ha ett nytt objektiv! Jag blir vansinnig på det som följde med när jag köpte systemkameran... Det spelar ingen roll hur jag än vrider och vänder på kameran eller hur jag pillar med inställningarna. Det vill sig inte! Jag kan bara konstatera att jag har fel sorts objektiv för det jag vill fotografera (jag har fått höra det av andra också). Jag skall börja spara till ett AF-S 50/1,8 G så snart jag har fått ett jobb.
 
Jag bjuder på ett kollage av Malte, taget idag.
 



All we can do is wait
Publicerat den

Det var sagt att vi skulle skicka in en kopia av brevet från Byggnads arbetslöshetskassa till Kopparstaden igår, men vi hann aldrig göra det på grund av att andra saker kom i vägen. Det blev dock kopierat på biblioteket och placerat i ett kuvert som placerades på köksbordet så att vi inte skulle glömma bort att posta det idag innan tömning. Det borde vara framme någon gång i veckan.
 
Jag passade på att skriva ut en ansökningsblankett till vuxenutbildningen i Falun när vi var på biblioteket (jag har en egen skrivare, men det är inte säkert att den är brukbar. Jag har inte provat den med tanke på att färg är svindyrt!). Jag skall söka butikssäljarutbildningen och några kurser, men jag väntar med det tills att kursstarterna har uppdaterats. De borde ha gjort det om en månad ungefär.



An extra room
Publicerat den

Jag fick ett glädjande samtal från Kopparstaden i förmiddags En kvinna från marknadsavdelningen ringde och sade att vi står först i kön på två stycken lägenheter. Jag förstod ingenting och blev väldigt chockad när hon berättade att vi står först i kön på tvåan i Herrhagen och trean i Främby (vi stod som tvåa i kön på den för en och en halv vecka sedan). Hon frågade om vi är intresserade av någon utav lägenheterna och jag svarade att vi vill ha trean. Jag har pratat med hjärtat och vi är överens om att det inte är någon idé att hålla kvar vid den i Herrhagen med tanke på att det är oklart om den kan bli ledig innan 1/9. Det är dumt att chansa med risk för att det blir pannkaka av alltihopa...
 
Jag sade i det senaste inlägget om det här med lägenhet att jag hellre vill ha trean och nu får jag som jag vill. Den här är prisvärd, stor och matchar uppsägningstiden på vår nuvarande lägenhet. Perfekt! Kopparstaden behöver en kopia av brevet som hjärtat fick från a-kassan, prata med Kvarnvreten (jag antar att de skall kontrollera så att vi inte har blivit anmälda till störningsjouren) och göra en kreditupplysning innan vi kan skriva kontrakt och säga att den är vår. *håller tummarna för att det inte händer någonting på vägen*



Get out of my head
Publicerat den

Det är tre månader sedan jag avslutade min behandling på Fysiokliniken. Det kändes för en sekund som att det hade blivit bättre, men jag märker ingen som helst skillnad längre mer än att jag inte behöver blunda varje gång det strålar på framsidan av huvudet.
 
Jag skall till vårdcentralen i slutet av augusti (... igen...) och undersöka huvudet/prata om en annan behandlingsform. Jag skall träffa samma läkare som jag var till med hälen och som jag pratade med när jag gick in i väggen. Han fick senast vi sågs veta att jag har blivit misshandlad, men jag hade aldrig en tanke på att det kan vara anledningen till att jag har ont. Jag misstänker att en händelse som ägde rum under vintern -07 kan vara boven i det här fallet, men det är inte säkert. Det lär visa sig om några veckor.



BIM-9, dag 20
Publicerat den

Det är idag nio dagar kvar till mensen är beräknad och jag känner än så länge inga som helst symptom (=vi misslyckades återigen...!). Det är tråkigt med tanke på att vi verkligen vill det här. Mikael säger varje gång vi skriver en inköpslista att jag skall skriva med "bebis". Jag tycker att det är jättegulligt, men det smärtar att jag aldrig blir gravid! 
 
Jag budade hem ett storpack med ägglossningstester (40st för 70:- plus frakt) i lördags och jag fick hem dem igår. Jag skall enligt FL's ägglossningsuträknare ha haft ägglossning i helgen, så jag kommer inte att börja använda testerna förrän efter nästa mens.
 
 

Det här inlägget är publicerat i efterhand
(2013-09-15)




Grahamsbullar
Publicerat den

 
Jag har beslutat att vi, eller iallafall jag, skall sluta handla bröd och börja baka eget. Det är billigare, godare och man är medveten om vad brödet innehåller. Det blev brödbakning redan ikväll i form av grahamsbullar. Det här är andra gången på åtta år som jag gör dem (första gången var -05 på hemkunskapen). De blev lika goda nu som då. Nästintill farligt goda (jag har ätit fem till sex stycken ikväll utan pålägg..). Ni som inte har provat dessa borde göra det. Jag älskar dem!
 
Ingredienser
50 gram jäst
5 dl mjölk
50 gram margarin
3 msk socker
1,5 krm salt
8 dl grahamsmjölk
5 dl vetemjöl
 
Gör så här
1. Smält margarinet i en kastrull. Häll i mjölken och värm till 37 grader.
 
2. Smula sönder jästen i en bunke. Häll över degspadet och rör om tills jästen smält. Tillsätt övriga ingredienser och blanda ihop till en slät deg. Låt jäsa under bakduk 30 minuter.
 
3. Knåda degen och baka ut 20 runda bullar. Låt jäsa på bakplåtspapperklädd plåt 30 minuter.
 
4. Sätt ugnen på 225 grader. Grädda bullarna mitt i ugnen ca 10 minuter.
 
Jag måste bara poängtera att bullarna inte (!) behöver vara inne i 10 minuter. Jag lärde mig på hemkunskapen i åk.8 att bröd är färdiggräddat när undersidan är gyllenbrun och det blev grahamsbullarna efter cirka 6 minuter.



Not enough
Publicerat den

Hjärtat har pratat med Byggnads arbetslöshetskassa idag. Han ville kontrollera att vår uträkning av det inkomstgrundande beloppet stämde. Det visade sig att vi hade räknat fel, såklart! Han kommer att få 363:-/dag (innan skatt) som det stod i brevet, men han behöver inte skatta som en genomsnittlig lön utan han behöver bara skatta tjugotvå procent. Han kommer att få 6226:-/mån och inte 5270:-/mån som vi trodde. Sweet! Jag är något lugnare nu, men vi måste göra någonting åt vår ekonomiska situation hur mycket a-kassa hjärtat än får. Han skall börja söka arbete så snart vi har en lägenhet klar. Han skall boka ett möte med socialen i augusti också, men det är smidigare att göra det när vi har flyttat...
 
Det löser sig förr eller senare.



Boobylicious
Publicerat den

Jag skrev för snart två veckor sedan att jag vet vad jag vill göra om det visar sig att jag inte kan bli gravid på naturlig väg och jag tänkte att jag skulle avslöja vad det är. Jag har varit intresserad av hälsa och idrott i snart tretton år och var som mest aktiv i tonåren då jag var inne i en period där jag tränade mellan sex till tio pass i veckan. Det kan låta som överdrivet mycket, men jag mådde väldigt bra av det och skulle mer än gärna gå tillbaka till att vara lika aktiv. Jag vågar dock inte av den anledningen att jag är rädd att jag skall bli så pass fit att brösten blir mindre...

Jag kom in i puberteten som 11-åring och var en av de första i klassen att utveckla bröst. Jag blev mobbad på grund av det i slutet av mellanstadiet och i början av högstadiet (det sades att jag stoppade min bh med strumpor. Jag fick efter att ha bevisat att så inte var fallet höra att jag hade för stora bröst för min ålder). Jag struntar i alla påhitt med tanke på att barn och ungdomar kan vara väldigt rättfram, men vad jag inte kan strunta i är att jag också var den som stannade i utvecklingen. Jag har haft (nästan) samma storlek i över tio år och det är pinsamt! Jag vill ingenting hellre än att se ut som en kvinna och känna mig kvinnlig, men det är svårt när man ser ut som en liten flicka och känner sig som en karl...

Jag har mått väldigt dåligt den senaste veckan och ikväll kände jag att jag behövde prata med hjärtat* (jag mår bättre av att prata om whatever it is that makes me sad). Jag sade i början av vårt förhållande att jag vill göra en bröstförstoring och hans spontana svar blev att han kommer att lämna mig om jag ändrar storleken på mina bröst. Han menade det dock aldrig, utan han ville bara markera att han är emot det. Jag hade aldrig berättat varför jag vill skaffa större bröst, men jag har nu gjort det. Jag har berättat att jag mår psykiskt dåligt och att jag får ångest varje gång jag ser en kvinna med stora bröst, varje gång jag visar mig i underkläder, varje gång jag är naken, varje gång jag har varit eller är intim med någon, varje gång jag skall köpa eller välja kläder, varje gång jag ligger ner, varje gång jag vistas bland folk med mera. Hjärtat hade ingen aning om att det var så illa och han har mer förståelse idag än han hade när vi pratade om det här första gången. Han har ändrat inställning tack vare kvällens diskussion och han säger numera att han stöttar mig i det hela. Han vill dock inte att jag skall välja en storlek som går till överdrift, men det kommer jag inte att göra. Jag planerar inte att bli nästa Linda Rosing eller Natacha Peyre (jag menar ingenting illa om dem som personer. Jag använder de bara som exempel). Jag vill ha en storlek som känns bra och som ser naturtrogen ut.

Jag har kikat på före- och efterbilder på internet nu i dagarna och har hittat en bild (den högst upp till höger) på Kosmedics hemsida som illustrerar på ett ungefär vilken storlek jag skulle vilja ha. Jag har visat den för hjärtat och jag har hans godkännande, men bara om jag lovar att inte välja en större storlek och att han får följa med på konsultationen. Deal!

Det som återstår innan en eventuell operation är att spara pengar (jag vill inte låna från banken!), boka konsultation, gå på konsultationen, välja storlek och boka operation. Jag vill ha booooobs!


* jag återgår till att kalla Mikael för hjärtat. Det känns mer naturligt med tanke på att det är vad jag kallar honom till vardags.




Will we ever be lucky?
Publicerat den

Mikael fick ett brev från Byggnads arbetslöshetskassa idag. Det innehöll två stycken beslut; ett beslut gällande grundbelopp för perioden 2012-06-01 / 2012-06-30 och ett beslut gällande inkomstgrundande belopp för perioden 2012-07-01 / framåt. Det stod att han kommer att få 180:-/dag i grundbelopp och 363:-/dag i inkomstgrundande belopp. Han räknade ut att han kommer att få 7986:-/mån, men vi glömde att han måste skatta för pengarna. Jag har ingen aning om hur många procent skatten ligger på (jag skulle chansa på trettio procent med tanke på att det är det på en genomsnittlig lön). Han kommer med andra ord att få ut cirka 5270:-/mån om vi har räknat rätt. Det är inte ens i närheten av vad vi behöver per månad för att klara oss. Vi kan möjligen betala hyran, hemförsäkringen, medlemsavgiften hos hyresgästföreningen och abonnemanget hos ComHem (bredband och telefoni). Hur vi skall klara övriga kostnader är en annan femma. Mikael skall prata med socialen imorgon, men jag vill inte ha någonting med dem att göra... Jag har av den anledningen sökt efter arbeten och kortare utbildningar på diverse hemsidor, men utan resultat.
 
Det kan hända att vi klarar oss utan socialens hjälp om jag studerar och om jag fortsätter att vara inskriven på arbetsförmedlingen (jag kommer att skrivas in i jobbgarantin för ungdomar den 20/9), men det är två månader kvar innan utbildningarna/kurserna börjar och vi behöver pengar nu. Jag måste söka till separata kurser om jag vill studera då vuxenutbildningen här i Västerås sade att jag inte kommer att bli antagen om vi flyttar och platserna har blivit tillsatta i Falun. Crap! Det känns som att det är dags att Mikael söker arbete. Han har sagt att han skall göra det, men det har inte blivit av på grund av att han vill att vi skall ha det här med lägenhet klart. Det kan vara en fördel att veta vart man skall bo innan man söker arbete...
 
Jag vill inte skylla på någon, men vi hade aldrig varit i den här situationen om Mikaels pappa bara hade gett honom en bättre lön. Mikael arbetade 60 timmar/vecka och tjänade mellan 5500-8000:-/månad. Det är skamligt! Jag hade tusen kronor mer än honom varje månad och då levde jag på studielån/studiebidrag... Han hade svårt att försörja sig innan vi träffades och han kommer ha svårt att försörja sig (och mig) nu. Jag blir nästintill förbannad. Hur kan man utnyttja sin egen son på det här sättet? Jag förstår inte... Mikael kan lika gärna vända sig till honom och inte socialen (det har jag också sagt till honom).
 
Nej, nu skall vi inte vara giriga. Det är bara att göra det bästa av situationen och försöka se till så att allting ordnar sig.



Bake a cake, cake bake.
Publicerat den

Jag sökte till livsmedelsprogrammet för sex år sedan, i samband med att jag sökte till gymnasiet för första gången (jag har studerat på fyra stycken gymansieskolor och fyra stycken program for those who doesn't know that already). Jag hade det som andrahandsval och det har jag än idag. Jag vill helst arbeta med någonting som har med hälsa och idrott att göra, men om det inte skulle bli så vill jag bli konditor och göra vackra tårtor (bröllops-, födelsedags- och doptårtor).
 
Vuxenutbildningen här i Västerås har en bageriutbildning, på ett år, som jag skulle vilja söka om vi måste stanna kvar här och om jag inte blir antagen till butikssäljarutbildningen Jag hoppas att vi flyttar till Falun, men det känns skönt att ha en reservplan eller två.



You should listen properly
Publicerat den

Mikael var gullig som erbjöd sig att släppa in hantverkaren som plingade på dörren kl.07:52 idag. Han skulle hit och ta hand om hallen. Jag beställde tapetsering, men det slutade med att han spacklade och målade på grund av ett missförstånd: Mikael kom in i sovrummet, medan jag låg i sängen, och frågade om jag hade någon aning om vad tapeten skulle ha för färg. Det var dock inte vad hantverkaren bad honom att fråga, utan han ville veta om jag hade någon aning om väggen skulle tapeteras eller målas. Nu blev det målning.
 
Jag struntar i vilket bara hallen blir bättre än innan och så länge det inte blir dyrare. Det kostar 2500:- att tapetsera (det skall dock inte kosta mer än 2380:- enligt Hyresgästföreningen), men kostnaden för målning var det aldrig något tal om. Det är bara att invänta fakturan. Det är skönt att arbetet blir gjort innan vi flyttar iallafall.



Bird bird bird is the word
Publicerat den

 
Jag skrev i slutet av mars att jag vill göra en cover-up som så småningom skall bli en sleeve. Jag ville först göra en kråka, men vid närmare eftertanke är det kanske bättre att välja ett motiv som innehåller mer färg då jag vill att de kommande delarna av "the masterpiece" skall smälta ihop med varandra (jag har idag två stycken röda rosor).
 
Jag har kikat runt på internet efter passande motiv, men det har varit svårt att hitta några som verkligen faller mig i smaken och Mikael är inte till någon vidare hjälp Han gillar inte mina förslag (se bilden ovan), utan säger att alla ser konstiga ut (påfågeln och den gröna ugglan är favoriterna hittills). Han har dock vant sig vid tanken på att jag skall göra en sleeve och han säger att jag skall göra som jag vill. Han stöttar mig  



Throw me a ball
Publicerat den

Jag måste erkänna att jag saknar innebandyn. Jag saknar känslan som uppstår innan man drar på sig målvaktsstället, känslan som uppstår när man kliver över sargen och in på planen, känslan som uppstår när man gör en (snygg) räddning, känslan som uppstår när man precis har dragit iväg ett felfritt utkast osv. Jag saknar allt, helt enkelt.
 
Det är över ett och ett halvt år sedan jag stod (eller snarare satt) på planen. Det kliar i fingarna något enormt! Det positiva med det är att jag inte längre behöver ha ångest över det. Jag slutade på grund av att skolan blev lidande, men nu när jag inte studerar kan jag träna med gott samvete och utan ångest. Woho! Jag kommer att ta kontakt med en förening när vi vet vart vi skall bo. Jag har en särskilt i åtanke om det blir så att vi flyttar till Falun.



Are we close?
Publicerat den

Det känns som att man inte gör annat än att prata i telefon och hantera papper...  Jag pratade med marknadsavdelningen på Kopparstaden innan lunch då vi har fått erbjudande på lägenheterna vi lämnade intresse på i fredags. Jag chansade på att vi hade placering nummer ett på tvåan i Herrhagen (den vi helst vill ha) och det har vi Den andra lägenheten, en trea i Främby, har vi placering nu mmer två på. Vi har tackat ja till båda eftersom man aldrig vet om det är någon som gör samma misstag som oss...Det hade nästan varit lättare om det vore tvärtom vad gäller placeringen av den anledningen att tvåan är ledig från och med 1/10 medan trean är ledig från och med 1/9 (då vi skall vara ute ur denna). Det står på Kopparstadens hemsida att tvåan kan bli ledig tidigare, men det är inte säkert. Jag har haft kontakt med den nuvarande hyresgästen och han/hon säger (vi har haft kontakt per sms) att det går bra att vi flyttar in runt den 1/9 om han/hon hittar en lägenhet som är ledig innan det. Jag är numera inställd på att vi måste stanna kvar här i Västerås... Vi skulle inte ha sagt upp lägenheten innan vi hade en ny på gång. Varför lär man sig aldrig?!



Six months
Publicerat den

Sex månader av kärlek Det har vi firat med räkor och kex, morötter med dip, hallon- och blåbärspaj och Gullivers resor! Jag misslyckades dock med pajen av den anledningen att jag glömde att man skall förgrädda skalet (jag köpte färdiga skal) i tio minuter innan man gräddar pajen i sin helhet. Det hela slutade med en pissblöt botten och en mjölig fyllning. Jag kompletterade med vaniljglass då bären var en aning sura. Jag hade på socker innan gräddningen, men det verkade inte vara till någon nytta 



Byggnads arbetslöshetskassa
Publicerat den

Mikael skickade in sina arbetsgivarintyg, sina kassakort och blankatten "anmälan om arbetslöshet" till Byggnads arbetslöshetskassa för en vecka sedan (as you already know). Han fick hem en komplettering på den sistnämnda idag. Han hade dock fyllt i allting som han skulle, så det var bara att kontakta kundservice och höra vad det var som behövde ändras/fyllas i. Det visade sig att de hade hunnit skicka ut blanketten, på eget initiativ, innan de hann få hans papper - som kom fram i måndags. De har inte behandlat hans ärende ännu och han frågade inte heller när de kommer att göra det. Det skulle dock vara bra att veta hur lång tid det kommer att ta med tanke på att vi måste ordna en lägenhet snart. Jag skall be honom att ta kontakt med kundservice igen om en eller två veckor för att höra hur det går och eventuellt förklara varför det är viktigt att vi får ett besked så snart som möjligt. Jag hatar att behöva vänta....



Why don't you get a job?
Publicerat den

Kan Ni gissa vad jag har gjort? Jag har vidgat mina vyer och sökt arbete i Gävleborgs län! Jag har länge sagt att jag vill arbeta som säljare inom det här företaget och nu när de skall öppna en ny butik känns det som att det är dags att återigen prova lyckan. Jag har varit i kontakt med samma företag, men i en annan stad och de kunde tyvärr inte anställa innan hösten på grund av att sommarschemat är satt. Jag har blivit ombedd att höra av mig senare och det kommer jag att göra. Det skulle vara underbart att få en av tjänsterna som de har annonserat om. Håll tummarna för att jag får det! Jag vill ha, jag vill ha!



Congratulations all day long
Publicerat den

Jag vill bara gratulera min lillebror Elias på 16-årsdagen (snorungen börjar bli stor!) och till antagningsbeskedet. Det kommer att bli rörmokare av den lilla parveln. Jag som var övertygad om att han skulle söka till ett idrottsprogram med tanke på att han har varit lika aktiv som jag var i hans ålder, men icke. Jag hoppas att han kommer att trivas.