Vad orsakar mensvärk?
Den medicinska termen för smärtsam menstruation är dysmenorré. Läkare talar om primär och sekundär dysmenorré.

Primär dysmenorré
Detta är vanligt hos unga kvinnor, men det är svårt att avgöra hur många som verkligen drabbas. Studier pekar mot att 43-93% av unga kvinnor upplever någon form av dysmenorré och 4-23% har svår menorré. De som har de svårare formerna måste eventuellt vara hemma från skolan en eller två dagar varje månad. En del flickors allra första menstruationer är smärtsamma. För andra blir menstruationerna gradvis mer och mer smärtsamma under de första sex till tolv månaderna efter den första. Mensvärken orsakas av en obalans i kroppens prostaglandiner (hormonliknande ämnen som påverkar blodtryck, kroppstemperatur och gör att livmodern dras samman). 

Sekundär dysmenorré
Detta börjar ofta senare i livet, vanligtvis mellan 30 och 45 års ålder och orsakas av ett underliggande problem som endometrios eller PID. Endometrios är ett tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinnan befinner sig utanför livmodern, men fortfarande blöder varje månad. PID (pelvic inflammatory disease) orsakas av långvarig infektion i bäckenet. Sekundär dysmenorré kan också orsakas av muskelknutor (kallas ibland myom) eller ovarialcystor. Det är viktigt att behandla de underliggande orsakerna, men själva smärtan behandlas på samma sätt som den som orsakas av primär dysmenorré.

Vilka är symptomen på dysmenorré?
Du kan uppleva ett eller flera av följande: 

- Du kanske är trött på gränsen till utmattad och känner dig allmänt dålig. 
- Smärtan börjar eventuellt ett dygn innan menstruationen börjar och varar ungefär 36 timmar. 
- Smärtan kan vara krampartad, konstant, eller båda på samma gång. 
- Smärtan kan kännas i buken, ländryggen, eller på insidan av låren. 
- Eventuellt smärtar också slidan. 
- Du kan ha andra symptom i samband med detta, som huvudvärk, diarré, illamående, svullen buk och humörsvängningar.

Självhjälp
Om du lider av dysmenorré ser du förmodligen inte fram mot mensen. Men det finns en del sätt att lindra bevären själv: 

- Vila så mycket du kan när smärtan är svår och värm buk eller ländrygg med värmedyna. 

- Stress och oro kan förvärra smärtan. Pröva olika avslappningsmetoder och försök att inte oroa dig över det du känner att du "borde" få gjort. Ge dig själv den tid du behöver för att besvären ska klinga av. 

- Motion och hälsosam vikt kan hjälpa. Sikta på två eller tre halvtimmespass i veckan för simning, cykling eller raska promenader - eller någon annan motionsform som du föredrar. 

- Mensvärk är vanligare och tenderar att vara värre för rökare. Detta är ytterligare en orsak att sluta röka om du gör det. 

- Alkohol kan göra smärtan värre, så försök undvika det innan mens. 

- Spiral kan göra mensvärk värre. Senare modeller som Mirena hormonspiraler kan eventuellt minska bevären. Överväg en alternativ spiral eller annan preventivmetod.

Kan menssmärta påverka min fertilitet?
Det beror på den underliggande orsaken. En del tillstånd, som endometrios eller PID, kan göra det svårare för dig att bli gravid. I båda fall kan ärrvävnad och sammanväxningar i äggledarna göra det svårt eller omöjligt för ägg och spermie att mötas på naturlig väg. Fertilitetsbehandling kan ha goda förutsikter att lyckas, men det är bättre att söka hjälp så tidigt som möjligt. En gynekolog kan avgöra vilken typ av behandling som är lämplig.

Kan mensvärk försvinna om jag får barn?
Det kan det faktiskt. Studier har visat att symptomen för både primär och sekundär dysmenorré kan lindras efter att ha fått barn. I en studie rapporterade kvinnor med sekundär dysmenorré att antalet smärtsamma menstruationer och smärtans intensitet minskat efter att de födde barn.

KÄLLA: BABYCENTER

Jag hade extrema menstruationssmärtor under mina första år som menstruerande. Om jag hade otur kunde det göra så ont att jag var tvungen att vara hemma från skolan (det var som värst i början av tonåren). Det spelade ingen roll att jag började med p-piller, smärtorna var lika starka. Jag klarade mig dock undan skakningarna som menstruationssmärtorna innebar. Jag kan studera och arbeta idag, men jag har fortfarande väldig ont. Smärtan uppstår en eller två dagar innan menstruationen startar och avtar i samband med att den slutar. Jag måste vara sängliggnade med en värmedyna på högsta för att smärtan skall vara hanterbar. Motion skall kunna lindra smärtan, men jag kan oftast inte stå p.g.a. att smärtan går från naveln ner till låren. Jag har ibland smärtor i underlivet (mestadels bäckenbenet). Jag misstänkte ett tag att jag har endometrios, men jag har inte symptom för det mer än att jag har smärtsamma menstruationer.