Idag kom mensen som beräknat... Jag borde vara ledsen och besviken, men det är jag inte av den anledningen att vi har försökt så pass länge att jag har vant mig vid att misslyckas och börjat acceptera tanken på att vi kanske aldrig kommer att få några barn tillsammans. Jag försöker dock att vara positiv då min syster blev gravid efter 17 månaders försök (genom utredning), men det är lättare sagt än gjort. Jag är rädd att utredningen inte kommer att ge någonting, att läkaren kommer att säga att allt är som det skall eller att behandlingen inte resulterar i en graviditet. Jag skulle bli lättad om det visar sig att allt är som det skall, men jag skulle föredra om proverna visar att någonting är fel så att vi får en förklaring till barnlösheten. Det är otroligt frustrerande att gå och undra vad det är som gör att man inte har blivit gravid ännu. Jag är den som tror att allt händer av en anledning och ibland inbillar jag mig själv att jag är barnlös p.g.a. att jag inte förtjänar att ha barn, men jag vet att det inte är sant! 

Vi går nu in på trettonde försöket och jag börjar idag med Rosenrot extra stark. 

Vad orsakar mensvärk?
Den medicinska termen för smärtsam menstruation är dysmenorré. Läkare talar om primär och sekundär dysmenorré.

Primär dysmenorré
Detta är vanligt hos unga kvinnor, men det är svårt att avgöra hur många som verkligen drabbas. Studier pekar mot att 43-93% av unga kvinnor upplever någon form av dysmenorré och 4-23% har svår menorré. De som har de svårare formerna måste eventuellt vara hemma från skolan en eller två dagar varje månad. En del flickors allra första menstruationer är smärtsamma. För andra blir menstruationerna gradvis mer och mer smärtsamma under de första sex till tolv månaderna efter den första. Mensvärken orsakas av en obalans i kroppens prostaglandiner (hormonliknande ämnen som påverkar blodtryck, kroppstemperatur och gör att livmodern dras samman). 

Sekundär dysmenorré
Detta börjar ofta senare i livet, vanligtvis mellan 30 och 45 års ålder och orsakas av ett underliggande problem som endometrios eller PID. Endometrios är ett tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinnan befinner sig utanför livmodern, men fortfarande blöder varje månad. PID (pelvic inflammatory disease) orsakas av långvarig infektion i bäckenet. Sekundär dysmenorré kan också orsakas av muskelknutor (kallas ibland myom) eller ovarialcystor. Det är viktigt att behandla de underliggande orsakerna, men själva smärtan behandlas på samma sätt som den som orsakas av primär dysmenorré.

Vilka är symptomen på dysmenorré?
Du kan uppleva ett eller flera av följande: 

- Du kanske är trött på gränsen till utmattad och känner dig allmänt dålig. 
- Smärtan börjar eventuellt ett dygn innan menstruationen börjar och varar ungefär 36 timmar. 
- Smärtan kan vara krampartad, konstant, eller båda på samma gång. 
- Smärtan kan kännas i buken, ländryggen, eller på insidan av låren. 
- Eventuellt smärtar också slidan. 
- Du kan ha andra symptom i samband med detta, som huvudvärk, diarré, illamående, svullen buk och humörsvängningar.

Självhjälp
Om du lider av dysmenorré ser du förmodligen inte fram mot mensen. Men det finns en del sätt att lindra bevären själv: 

- Vila så mycket du kan när smärtan är svår och värm buk eller ländrygg med värmedyna. 

- Stress och oro kan förvärra smärtan. Pröva olika avslappningsmetoder och försök att inte oroa dig över det du känner att du "borde" få gjort. Ge dig själv den tid du behöver för att besvären ska klinga av. 

- Motion och hälsosam vikt kan hjälpa. Sikta på två eller tre halvtimmespass i veckan för simning, cykling eller raska promenader - eller någon annan motionsform som du föredrar. 

- Mensvärk är vanligare och tenderar att vara värre för rökare. Detta är ytterligare en orsak att sluta röka om du gör det. 

- Alkohol kan göra smärtan värre, så försök undvika det innan mens. 

- Spiral kan göra mensvärk värre. Senare modeller som Mirena hormonspiraler kan eventuellt minska bevären. Överväg en alternativ spiral eller annan preventivmetod.

Kan menssmärta påverka min fertilitet?
Det beror på den underliggande orsaken. En del tillstånd, som endometrios eller PID, kan göra det svårare för dig att bli gravid. I båda fall kan ärrvävnad och sammanväxningar i äggledarna göra det svårt eller omöjligt för ägg och spermie att mötas på naturlig väg. Fertilitetsbehandling kan ha goda förutsikter att lyckas, men det är bättre att söka hjälp så tidigt som möjligt. En gynekolog kan avgöra vilken typ av behandling som är lämplig.

Kan mensvärk försvinna om jag får barn?
Det kan det faktiskt. Studier har visat att symptomen för både primär och sekundär dysmenorré kan lindras efter att ha fått barn. I en studie rapporterade kvinnor med sekundär dysmenorré att antalet smärtsamma menstruationer och smärtans intensitet minskat efter att de födde barn.

KÄLLA: BABYCENTER

Jag hade extrema menstruationssmärtor under mina första år som menstruerande. Om jag hade otur kunde det göra så ont att jag var tvungen att vara hemma från skolan (det var som värst i början av tonåren). Det spelade ingen roll att jag började med p-piller, smärtorna var lika starka. Jag klarade mig dock undan skakningarna som menstruationssmärtorna innebar. Jag kan studera och arbeta idag, men jag har fortfarande väldig ont. Smärtan uppstår en eller två dagar innan menstruationen startar och avtar i samband med att den slutar. Jag måste vara sängliggnade med en värmedyna på högsta för att smärtan skall vara hanterbar. Motion skall kunna lindra smärtan, men jag kan oftast inte stå p.g.a. att smärtan går från naveln ner till låren. Jag har ibland smärtor i underlivet (mestadels bäckenbenet). Jag misstänkte ett tag att jag har endometrios, men jag har inte symptom för det mer än att jag har smärtsamma menstruationer.

Allmänt

För par som har svårt att få barn finns flera olika behandlingar som kan hjälpa, så kallade infertilitetsbehandlingar. Vilken behandling som passar bäst beror på orsaken till barnlösheten.

Förberedelser

Beroende på vilken behandling man ska gå igenom krävs lite olika förberedelser. Man får veta från läkaren vilka föreberedelser som gäller för just den behandling man ska få.

Hur går behandlingen till?
De behandlingar som finns i Sverige är:

- Stimulerad ägglossning. Kvinnan får ta hormontabletter eller hormonsprutor som framkallar ägglossning.

- Insemination med spermier. De kan antingen komma från mannen i paret eller från en donator. Spermierna sprutas in direkt i livmodern genom en tunn slang när kvinnan har ägglossning.

- Provrörsbefruktning som också kallas in vitro fertilisering, IVF. Kvinnan får hormoner som framkallar ägglossning. Äggen plockas sedan ut från äggstocken. Mannen får lämna spermier som sammanförs med äggen i ett provrör. Efter ett par dagar kan ett eller två befruktade ägg sättas tillbaka i livmodern.

- Provrörsbefruktning med äggdonation. Då plockas äggen från en donator i stället. De donerade äggen sammanförs sedan med mannens spermier i ett provrör.

- Kirurgisk behandling. Det kan vara aktuellt om kvinnan har vissa äggledarskador, endometrios eller förändringar inne i livmoderhålan. 

Så går det till.

Ovulationsstimulering
Ovulation betyder ägglossning. Vid ovulationsstimulering får man en behandling som påverkar äggen att mogna och lossna från äggstockarna. Denna behandling kan man få efter att ha gått igenom en utredning som visat att man har oregelbunden ägglossning eller inte någon ägglossning alls. Ett tecken på det är glesa eller helt uteblivna menstruationer.

Ovulationsstimulering är en relativt enkel behandling som övervakas med ultraljudsundersökningar för att följa tillväxten av äggblåsorna i äggstockarna. Ultraljudet görs med en särskild, avlång ultraljudsstav som förs in via slidan för att komma så nära äggstockarna som möjligt. 

Hormonbehandlingar stimulerar ägglossningen
Det finns olika typer av behandling för ovulationsstimulering, de tre vanligaste beskrivs här. I första hand får man ta tabletter som heter Pergotime, vars verksamma substans heter klomifen. En del kvinnor kan få biverkningar som huvudvärk, illamående eller svullen mage. Vissa kan även märka humörsvängningar.

Om tablettbehandlingen inte gör att man får ägglossning, trots ökade doser, kan man få prova hormonsprutor. Sprutorna får man lära sig att ta själv eftersom de ska tas dagligen. Effekten kontrolleras med ultraljud via slidan. Det verksamma ämnet i sprutorna är ett så kallat follikelstimulerande hormon, FSH. De mediciner som finns i Sverige idag heter Gonal-F, Puregon och Menopur.

Ibland kan man behöva en operation. Läkarna går då in i äggstockarna med titthålsteknik för att kunna reglera hormonbalansen. Vid operationen görs små hål i äggstockens yta för att underlätta ägglossning. Oftast medför ingreppet att man får regelbundna menstruationer och spontana ägglossningar.

Såväl hormonbehandling som titthålsoperation leder till att drygt hälften av de kvinnor som behandlas senare blir gravida.

De flesta får inga biverkningar

De flesta får inga biverkningar av behandlingen för ovulationsstimulering. Det besvär som kan uppstå är så kallat överstimuleringssyndrom. Då bildas ovanligt höga halter av östrogen, vilket kan leda till vätskebalansrubbningar. Om man får en mild överstimulering svullnar magen, och man kan i vissa fall få lätta magsmärtor och bli illamående.

Det är ovanligt att man får en svår överstimulering. Men om det händer så märks det på att magen svullnar upp kraftigt, vilket beror på att det samlas större mängder vätska i buken. Vätskeansamlingen kan bli så påtaglig att lungorna inte riktigt får plats, och därmed kan andningen påverkas. Det är ovanligt, men skulle det inträffa blir man inlagd på sjukhus och behandlad. Då tappas buken på vätska och man får dropp. Efter en till två veckor brukar magen vara som vanligt igen. 

Äggblåsorna kontrolleras med ultraljud
När man får hormonbehandling är det viktigt att det inte finns mer än högst två eller tre mogna äggblåsor, så kallade folliklar. Om det finns fler folliklar ökar nämligen sannolikheten för flerbörd, det vill säga att man blir gravid med tvillingar eller fler barn. När man väntar tvillingar eller fler är risken större att barnen ska födas för tidigt. Dessutom ökar risken för att man ska behöva förlösas med kejsarsnitt eller sugklocka. Läkaren kontrollerar därför antalet folliklar med ultraljud via slidan och blir det för många avbryts behandlingen. Finns det lagom antal avslutas stimuleringen ofta med en så kallad ägglossningsspruta som man tar cirka 30 till 35 timmar före samlag eller insemination. Ägglossningssprutan, som oftast heter Ovitrelle eller Pregnyl, innehåller ämnet hCG som framkallar ägglossning.

Inseminationsbehandling - partner eller donator
Insemination innebär att man får spermier insprutade direkt i livmodern vid tidpunkten för ägglossning, då chansen att bli gravid är störst. I förberedelserna för denna behandling ingår därför att man kartlägger sin menscykel, så att man kan säkerställa vilken dag ägglossningen brukar ske. Ibland kan man istället få hormonbehandling på samma sätt som vid ovulationsstimulering, för att säkerställa att inseminationen sker när kvinnan har ägglossning. Före insemination renas spermaprovet så att det får en hög koncentration av spermier som simmar bra. Det görs i ett enklare laboratorium.

Under själva inseminationen får man ligga i en vanlig gynekologstol. Inseminationen sker genom att läkaren lägger in en tunn slang i livmodern. Spermierna sprutas sedan in genom slangen. Spermierna kan antingen komma från mannen i paret eller från en donator. Inseminationen gör inte ont och man behöver därför inte få någon bedövning.

Chansen att bli gravid efter en insemination är ungefär tio till femton procent vid de tre första behandlingarna. Men efter tre misslyckade försök med insemination minskar chanserna att de fortsatta försöken ska lyckas och därför görs sällan mer än tre inseminationer. 

Provrörsbefruktning
Provrörsbefruktning eller IVF som det också kallas är en omfattande behandling. Behandlingen sker i flera steg och kräver mycket utrustning. Provrörsbefruktningar kan utföras på sjukhus och speciellt utrustade privata kliniker.

Kirurgisk behandling
Kirurgi kan ibland behövas som komplement till annan behandling eller som enda behandling. Kirurgi kan man till exempel behöva om man har

- utebliven ägglossning som inte svarar på tablettbehandling. Då kan man få gå igenom en enkel titthålsoperation, en så kallad laparoskopi, av äggstockarna. Vid operationen görs små hål i äggstockens yta för att underlätta ägglossning. Operationen leder oftast till att man får en fungerande menscykel med egen ägglossning

- polyper och muskelknutor i livmoderhålan. Sådana bör tas bort för att öka chansen för ett befruktat ägg att fästa inne livmodern och för att minska risken för missfall. Operationen utförs via ett titthålsinstrument som förs in via slidan och livmoderhalsen, en så kallad hysteroskopi

- en skiljevägg i livmodern. Den kan delas för att minska risken för att man ska få upprepade missfall. Det görs också genom en så kallad hysteroskopi

- vätskefyllda äggledare, så kallade säcktubor. Säcktubor kan man få efter en infektion och de bör tas bort innan man får provrörsbefruktning för att öka chansen till en lyckad behandling. Det görs genom en titthålsoperation i buken

- sammanväxningar kring äggledarna. Lätta eller måttliga sammanväxningar kan opereras för att öka chansen till spontan graviditet. Det görs via en titthålsoperation i buken

- endometrioscystor i äggstockarna behöver ibland opereras innan en provrörsbefruktning. Ytlig endometrios på bukhinnan i lilla bäckenet kan opereras för att öka chansen till spontan graviditet. Det görs via en titthålsoperation i buken

-  muskelknutor, så kallade myom, i livmoderns vägg behöver sällan opereras. Ett undantag är om de är stora eller påverkar livmoderslemhinnan.

KÄLLA: 1177.se

Jag valde att ta bort avsnittet om provrörsbefruktning av den anledningen att det är ett komplicerat ingrepp. Om vi kommer så långt att läkarna anser att vi måste genomgå provrörsbefruktning bifogar jag resten av beskrivningen. 

Det har uppskattats att så många som ett av sex par har problem med nedsatt fertilitet. Om ni haft oskyddat sex i ett år (eller, om du är över 35, sex månader) och fortfarande inte lyckats, kanske ni börjat undra om ni har fertilitetsproblem. 

För de som vill söka medicinsk hjälp, är det vanligaste steget att ta kontakt med en fertilitetsklinik eller gynekolog. Många fertilitetsproblem kan identifieras och de flesta behandlas. Tabellen nedan visar de vanligaste orsakerna, typiska behandlingsmetoder och en uppskattning av hur många som lyckas. Dessa procentsatser kan variera, eftersom ett par kan ha flera, samverkande fertilitetsproblem. Läs mer om fruktbarhetsbehandling i vår behandlingstabell. 

KÄLLA: BABYCENTER