Pusta ut
Publicerat den

Nu kan äntligen Björn och jag pusta ut inför framtiden. Han var idag på möte/intervju om utbildningen som han har sökt. Han fick veta att han har fått en plats och att han börjar den 5/10. Då är det alltså inga problem med ekonomin. Då kan vi börja planera lite smått över vad vi måste köpa in. Vi behöver t.ex. en mikro och en ny säng. Den vi har nu är lite för liten för två personer.

Det känns iaf skönt att veta att allting kommer att lösa sig inom en snart framtid. Nu slipper vi vara stressade och irriterade över situationen. Äntligen ordnar allt sig =)



Thank you
Publicerat den

Tack Sara Hagelberg för hjälp med min header =) Det blev jättebra. ♥

Jag har länge försökt ändra min blogg lite, men det har inte gått särskilt bra. Därför har jag fått proffessionell hjälp av världens bästa Sara. Tänkte jag skulle så henne en pling när vi fått hemtelefon. Jag kommer att skrivas in på ungdomsgarantin den 15/8, så i september kommer jag att få mitt första bidrag på ca 2900 kr. Då ska vi skaffa telefoni och bredband. Björn beställde det hos Telia, men det har inte kommit och vi förmodar att det inte kommer att göra det heller.

Annars har det inte hänt sådär jättemycket. Överklagan till socialen gick till länsrätten, men det kanske jag har skrivit i tidigare inlägg ? Vi har iaf inte hört någonting därifrån och kommer nog inte att göra det på ett tag.

Det ser ut att lösa sig med tiden eftersom jag snart får pengar och vi då inte längre behöver oroa oss. Vi behöver bara stå ut med eländet i en månad till vilket känns jätteskönt. När Björn börjar plugga hade vi tänkt att skaffa oss en större lägenhet eftersom den vi har nu är rätt liten. Vi kommer att ha råd eftersom vi får över 10 000kr/mån. Sen om vi ska ha barn inom en snar framtid så kan det vara skönt med en större lägenhet så att man får lite plats. Vi funderar på om vi ska leta efter en liten 3:a. Helst med diskmaskin och hiss. Vi har många önskemål vad gäller lägenhet, men vi tar det vi kan få och det vi har råd med. Det känns skönt iaf att det börjar ordna upp sig.



Falling apart
Publicerat den

Nu känns allting förjävligt! Jag ringde socialen i Smedjebacken idag och de kan inte hjälpa oss. De sa att jag skulle ha sökt hjälp medan jag fortfarande bodde där. De sa att socialen i Nybro inte får neka eftersom det finns en paragraf om kvinnomisshandel som de ser ganska starkt på. Trots det är det ingen som vill hjälpa. Vi har räkningar som måste betalas och jag vill inte hamna hos kronofogden. Jag är för fan bara 19 år!

Jag har sökt 5st nya jobb sen vi var hos socialen: Glitter i Växjö, heltidsjobb på Siba i Växjö, deltivdsjobb på Siba i Växjö, McDonalds i baronens köpcentrum i Kalmar, McDonalds i Giraffens köpcentrum i Kalmar. Jag hoppas att jag får något av de jobbet. De kanske inte är så välbetalda, men alla inkomster är välkomna just nu. Vi behöver bara 3000kr till i månaden för att klara oss.

Allting känns så jobbigt och vad jag än gör och hur mycket jag än anstränger mig så går allting åt helvete. Ibland orkar jag fan inte leva längre!



ÄNTLIGEN!
Publicerat den

Idag ringde jag till socialen i Smedjebacken och frågade om råd. Tjejen jag pratade med sa att när man flyttar från en kommun till en annan är det hemkommunen (i det här fallet, Smedjebacken) som ska stå för första månaden. Sedan går det över till kommunen man flyttat till. Alltså får vi pengar från soc i Smedjebacken den här månaden. Jag berättade om situationen. Varför jag inte kunde flytta tillbaka, vad socialens motivering till avslag var osv. Hon sa att de har ingen rätt att neka, speciellt inte när situationer ser ut som den gör. Om jag inte VILL och dessutom inte KAN flytta tillbaka kan de inte neka. De kan inte tvinga mig att flytta tillbaka med tanke på vad jag blivit utsatt för hemma. Vi ska därför skicka in lite papper till soc i Smedjebacken, så får vi pengar så fort som möjligt =) Nu kan jag iaf pusta ut ett tag. När vi fått pengar från SMB behöver vi bara få pengar från soc i Nybro en månad. Sen kan vi försörja oss själva då jag får samma ersättning som Björn får. Sen börjar han plugga i oktober och får ut ca 7500 kr/mån.




Granskning
Publicerat den

Jag har nu läst igenom papperena från socialen noga och jag kan se jättemånga fel:
"Om de får avslag på ansökan har de möjlighet att få låna pengar av deras respektive föräldrar". Jag sa att jag eventuellt kunde låna av min farmor om det blev kris. Sen när blev en farmor en förälder? Tillgångar till lån från Björns föräldrar finns inte då de har problem att försörja resterande familj på 4st personer.

"Louise har inte tagit kontakt med läkare för sjukskrivning i anslutning till att hon kände att hon inte kunde fullfölja anställningen utan avvaktat med att få tid till läkare under flera veckor"
Jag kontaktade läkare under lunchrast på provanställningen, fredagen den 5/6. Tid i slutet av juni var den tidigaste tiden jag kunde få. "

Om Björn hade valt att bo kvar hos sina föräldrar hade han idag varit självförsörjande
." Man är inte självförsörjande om man bor hos sina föräldrar. Björns föräldrar hade dessutom inte råd att ha kvar honom i huset. Ska han då behöva bo på gatan?

"Louise har utan vidare planering för sin försörjning valt att flytta från föräldrarna i Smedjebacken till Nybro."
Jag har sökt 27st arbeten sen maj och vi flyttade till lägenheten den 16/6.

I en bilaga som vi har fått står det:
"Det ekonomiska biståndets roll är att fungera som ett yttersta skyddsnät för människor som har tillfälliga försörjningssvårigheter. Enligt 4 kap 1§ SoL är det endast den som inte själv kan tillgodose sina behöv eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt som har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar för sitt liv. I detta ligger att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter till sin försörjning. Det viktigaste sättet att själv tillgodose sitt behov är genom inkomst från arbete. Detta innebär bl.a. att en person som är arbetslös och kan arbeta är skyldig att söka arbete innan rätt till ekonomiskt bistånd träder in. Andra sätt att bidra till sin försörjning kan vara att använda sig av banktillgodohavanden samt lätt realiserbara tillgångar, som genom att säljas helt eller delvis kan tillgodose behoven."

Det roliga är beskrivningen stämmer in på oss, men vi får avslag trots det. Vi kan inte tillgodose de behov vi har och vi kan inte få dem tillgodosedda på annat sätt. Vi har båda sökt jobb och Björn har även hört av sig till en butik för en eventuell praktikplats. Björn kan jobba, det kan inte jag. Jag har varit hos läkare, men de säger olika saker. Jag ska därför börja med rehabilitering, men de vill inte bidra så att jag kan göra det. Får jag inte börja med rehabilitering kommer jag inte kunna jobba. Vi har ingenting på banken och vi har inga tillgångar som vi kan sälja.

Det känns nästan som att allt det här är ett enda stort skämt. Vi kommer definitivt att överklaga. Såhär ska det inte behöva vara. Jag ska alltså bo i Smedjebacken och riskera att samma sak händer igen och Björn ska bo i en skrubb i 3:an med 4st andra personer. Det fungerar inte så. Vi lever på 3082 kr/mån och det räcker ingenstans. Vi har råd att bo i lägenheten, men vi kan inte äta, inte städa, vi har trasiga skor och inga kläder som värmer. Vi har ingen telefon och inget bredband, så varje gång vi måste ringa eller använda dator måste vi gå till Björns föräldrar.

Jag tycker inte att Björn ska behöva flytta ut för att jag ska bli berättigad bidrag. Visst, han får pengar från försäkringskassan, men jag tycker inte att han ska behöva bo i en skrubb på 5 kvm. Problemet ligger hos mig, men de skulle säkert avslå ansökan om bidrag om Björn flyttade ut och jag ansökte själv. De tycker att jag ska flytta tillbaka till Smedjebacken och få hjälp därifrån, men jag ser inte att deras hjälp är till någon fördel. De skulle bara erbjuda en lägenhet i SMB, vilket inte är aktuellt för mig. Jag ska inte tillbaka dit.



F*cking j*vla samhälle!!
Publicerat den

Då har man fått besked från socialen och det blev inte som vi hade tänkt oss. Vår inkomst per månad är max 3082 kr, men trots detta nekade de oss bidrag. Deras motivering var att vi har försatt oss i den här situationen själva. De påstår alltså att det hade varit bättre för oss om vi bott kvar hos våra föräldrar istället för att ha flyttat ihop. De vet om det här med R, men de sa att när man blivit misshandlad ska man ta kontakt med socialen. Hur FAN ska jag kunna veta det? Jag trodde att det räckte med att man kontaktade polisen, men nej da. Då ska man kontakta socialen också. När och hur fan skulle jag kunna få den informationen? De menar alltså då att jag skulle ha bott kvar i Smedjebacken trots att jag blivit hotad och misshandlad. Glöm det! Det hade inte spelat någon roll om socialen i Smedjebacken hade hjälpt mig att få en lägenhet. Det är alldeles för nära R! Det hade inte spelat någon roll om jag fått en lägenhet där, jag hade ändå sprungit in i honom.

Sen klagade de på att jag avslutade mig provanställning pga. knäna. De säger att jag inte gjorde någonting för att få ett sjukintyg förrän flera veckor efter avslutad provanställning. Jag bokade faktiskt tid hos TVÅ stycken läkare under min provanställning. Så de kan inte komma och säga att jag inte har gjort någonting för att det ska bli bättre. Vi var till socialen den 22/6 och jag hade inte tid hos läkaren förrän den 26/6 och den 30/6. Jag bokade tid långt före det. Jag bokade första läkarbesöket den 5/6 och det andra den 8/6.

De har skrivit så mycket fel i avslagsblanketten så jag blir illamående. Det står att om Björn hade bott kvar hos sina föräldrar så hade han varit självförsörjande, men bor man hos sina föräldrar så är man för fan inte självförsörjande! Då lever man ju på sina föräldrar. Sen står det att jag inte har gjort någonting för att få en inkomst. Jag sökte och fick jobb, men klarade inte av det. Då har jag tydligen inte gjort någonting för att förbättra situationen. Jag blir så förbannad. Snacka om att ha höga krav. Att jag blivit misshandlad och hotad räcker inte för att få bidrag så att jag kan bo på en annan ort och känna mig trygg. Då ska jag tydligen bo kvar i Smedjebacken och vara rädd dygnet runt. Hur hälsosamt är det på en skala?

Vi har därför pratat med en journalist, för såhär ska det fan inte behöva vara! Ska man behöva dö för att få socialbidrag?




Uppsägning?
Publicerat den

Jag funderar på om jag ska säga upp mig trots allt. Jag har haft problem med knäna i flera år och har så himla ont när jag är inaktiv. Eftersom jag endast sitter framför en dator hela dagarna på jobbet känner jag att det inte är någon idé. Jag ska inte behöva sitta och ha ont hela dagarna. Det är inte värt det. Speciellt inte när jag tjänar så pass lite (70 kr/tim före skatt). Jag har därför sökt ett annat jobb i Kalmar. Det är i en barnklädesbutik och då får jag jobba inne i butiken. Jag förmodar att man ska jobba på lagret och i kassan. Det kan jag absolut tänka mig eftersom jag tycker att barn är så himla söta. =) Jag lämnade in intresseanmälan idag och hoppas på att få svar så snart som möjligt. Jag känner att jag behöver ett jobb där jag får röra mig. Ett jobb som är roligt. Då skulle det här vara perfekt!

Jag ska därför ringa till min jobbcoach och säga att det inte fungerar pga. knäna och tacka för att de visade intresse för mig. Jag måste dock tänka på hälsan först. Den är viktigast för mig. Vi kommer att fixa allting. Jag ska gå till arbetsförmedlingen och försöka få sån där ersättning som Björn får. Då har vi en inkomst på sammanlagt 6164 kr/mån. Vi klarar oss ganska bra på det. Det kan hända att vi får gå till socialen och ansöka om matpengar, men då är det så. Björn ska börja studera i höst och han kommer då med största sannolikhet att få mer pengar än han får nu. Då klarar vi oss. Jag ska själv börja studera igen, men inte förrän i början på nästa år.



Glädjebesked
Publicerat den

I torsdags skickade jag in en jobbansökan till Tre Media Öst AB och idag när vi skulle till Kalmar och hämta köksmöblerna till lägenheten fick jag ett samtal från dem. De sa att mitt CV var intressant och de vill att jag kommer på utbildning imorgon kl.10:00. Jag kommer att få stiga upp tidigt, men det kan det vara värt om jag får jobbet. Jag kommer att tjäna minst 150 kr/timme och då jobbar man kl.09-16 varje vardag. Det är telefonförsäljning jag ska syssla med. Alltså att jag kommer att ringa runt till privatpersoner och försöka att sälja produkter. Det kanske inte är mitt drömjobb, men när det gäller ens första jobb så får man inte vara kräsen. Jag har dessutom ingen gymnasieutbildning, så jag är bara glad att de är intresserade av mig. Erbjuder de mig jobbet imorgon så kommer jag att ta det. Då slipper Björn och jag att gå till Socialen och ansöka om pengar till våra räkningar.

Jag pratade med förvaltaren idag och hon sa att så länge vi skaffar en borgensman så får vi lägenheten. Jag har frågat mamma om hon kan gå borgen för oss och hon kommer inte att ge besked förrän imorgon efter utbildningen. Jag tror inte att det ska vara några problem att hon gör det. Kerstin, som förvaltaren heter, kommer att ringa igen imorgon på förmiddagen. Jag hoppas att hon ringer innan eller efter utbildningen, annars får jag ringa upp henne när jag kommit hem imorgon. Jag hoppas att det inte ska ta alltför lång tid.

Nu känns det som att det inte står still längre. Nu är vi påväg att få både lägenhet och jobb. Det ska bli jättespännande =)


Nyare inlägg