Svar på kommentar
Publicerat den
Jag kan börja med att säga att Mikael inte har med situationen att göra. Jag hamnade i en svacka i samband med att jag lämnade Dennis och man skulle kunna säga att jag inte har kommit på fötter efter det. Jag har inga känslor kvar för honom, men jag har fortfarande dåligt samvete över hur han blev behandlad i slutet av vårat förhållande. Jag var under höstterminen deprimerad på grund av separationen och det resulterade i att jag halkade efter i skolan. Jag kom aldrig ikapp, utan uppgifterna har samlats på hög och det är en av anledningarna till att jag mår som jag gör idag. Det har helt enkelt blivit för mycket...
Jag ville och vill prestera av flera anledningar: jag vill bevisa att man kan göra någonting med sitt liv även om man har varit med om jobbiga saker, jag vill visa att jag är ambitiös samt att jag vill att min pappa skall ha någonting att vara stolt över. Han har aldrig sagt att han är/har varit stolt över mig och det har genom åren varit min drivkraft. Jag vill att han en dag skall kunna krama om mig och säga att jag har varit duktig.
Det som har hänt är att jag har insett att det är ohälsosamt att göra saker för någon annans skull. Jag valde att i början av det här läsåret sänka mina ambitioner på grund av att jag kände att jag inte skulle klara samma sorts prestationsångest som jag hade i åk.2 samtidigt som jag kände att jag inte orkar anstränga mig för att andra skall tycka att jag är duktig. Jag vet att jag har gjort ett bra jobb och jag är stolt över mig själv. Det är huvudsaken!
Du måste ha missuppfattat situationen en aning. Jag har inte sagt att jag satsar på ett godkänt i alla kurser, utan det gäller endast naturkunskap B och samhällskunskap B. Jag har de högre betygsgraderna som mål i resternade kurser.
Det här med att livnära sig på Mikaels lön är någonting som han har föreslagit. Han vill att jag skall ta ett år ledigt efter studenten och vila (ordentligt!) innan jag söker arbete eller börjar studera igen
Jag skulle aldrig bli så bekväm att jag medvetet låter honom försörja oss båda. Jag vill mer än gärna bidra ekonomiskt, men min hälsa måste gå först. Jag har mått dåligt i många år och det känns som att det är dags att ta en paus. Hur lång den kommer att bli är osäkert, men jag vill söka till butikssäljarutbildningen i höst. Det är dock inte hundra procent säkert, utan vi får se hur jag mår i slutet av juli. Oavsett vilka mål man har i gymnasiet, om du siktar på MVG i alla ämnen så förstår man inte hur bra man hade det när man gick i skolan. Om du tycker gymnasiet är jobbigt - vänta bara tills du kommer ut i riktiga arbetslivet. så att vila ut ordentligt ett helt år eller mer efter gymnasiet är för mig helt obegripligt. Och att man kan glömma jobbet när man går hem är inte helt sant, det finns alltid nåt man bär med sig när arbetstiden för dagen är slut. Så det är bäst du förbereder dig inför vad som komma skall....
josefin
Tycker du behöver tänka dig för både en och två gånger och verkligen tänka efter, för det verkar inte bara vara jag som tycker att detta börjar allt mer likna situationen som du hade med R. Kärleken kan göra en blind. Var rädd om dig.
Micke G
@ "JOSEFIN"
Nej, du är inte den enda som tycker att "detta" börjar likna situationen med R, och helt ärligt så börjar det bli jobbigt med sådana här påståenden.
Om du hade läst inlägg om bland annat mig och vårt förhållande, så hade du nog förstått att det inte ALLS börjar likna den situationen ö.h.t.
Dessa påståenden är helt ologiska men framförallt OSANNA, och de börjar gå min flickvän på nerverna, därefter även mig.
Jag och min flickvän har det absolut underbart tillsammans! Jag har den bästa tiden i mitt liv, och ser på framtiden ljusare än någonsin förut!
Jag hoppas inte att du(och alla andra som påstår sig veta) tar illa upp på något sätt, såvida ni inte menar oss illa, i så fall, så kan ni dra åt *******.
Pappa
Jag vet att jag sällan eller aldrig säger att jag är stolt över er, men det är jag och har alltid varit. Att du lyckats ta dig dit du är nu trotts att du haft det tufft är mer än vad jag och många andra skulle klarat, så du behöver inte "prestera" nåt i skolan för att jag skall vara stolt, för det är jag redan. så det så...
Anna-Maria
Nu måste jag få lägga mig i lite igen, hoppas du inte tar illa upp Lollo :)
Men jag tycker att folk lägger sig ditt och mikael's liv lite för mycket, in på djupet liksom, varför ni agerar som ni gör och planerar som ni gör, med tanke på det här med att NI vill att du faktiskt ska ta en välbehövlig paus efter skolan osv.. sen att folk skriver om det här med arbete att det är jobbigt osv.. klart att det blir jobbigt, det blir alla yrken, men om man mår dåligt i sig själv, och ska tvinga ut sig på arbetsmarknaden under den period som man mår dåligt, så blir det inte bättre! ( pratar av erfarenhet om detta ) utan jag tycker absolut att du ska ta typ ett sabbatsår och vila upp dig innan du ger dig på antingen studier eller arbete! Så du inte riskerar att gå in i väggen!
Sen att alla andra sitter och analyserar erat förhållande är ju på ren svenska förjävligt! Vill dom analysera så kan dom väl analysera sig själva och se vad som är problemet och grunden till att dom måste analysera alla andra och andras beteende.. :/
Blir ganska matt när jag läser kommentarerna du får om att du ska tänka till både en och två gånger osv, och att det vore bra om du kom ut på arbetsmarknaden osv.. Du bestämmer helt själv vad du vill göra med ditt liv och Hur Du vill göra :) Det är det ingen annan som ska bestämma eller lägga en analys på!
Stå på dig tjejen! Du och Micke verkar ha ett superförhållande så håll fast vid varandra nu!
Sara H
Som jag skrev till dig på Facebook, att jag trodde inte Micke hade något med saken att göra. Trodde inte alls att han har påverkat dig negativt med det här med studierna eftersom du skriver att han vill att du ska gå till skolan, då tror jag självklart på det. Det här med att han ville försörja dig efter du har pluggat färdigt det fick jag reda på då du kommenterade min senaste kommentar. När jag påpekade det där med lönen så var det bara en tanke jag fick, om du nöjer dig med hans lön bara. Men så var inte fallet. Jag tror på att Ni har det bra. Och jag är inte en av dom som tror att det är liknande situation med R. För det VET jag att det absolut inte är.
All lycka i framtiden önskar jag Er !
S