Standard
Publicerat den
Tycker det är synd att du ser det svart och vitt. För antingen ska ni få hjälp eftersom du inte orkar längre med att försöka på egen hand ett tag till eller så ska du strunta helt i barn idén och köra på skydd då du verkligen utesluter chansen att bli gravid.. varför inte bara vara utan preventivmedel och fokusera på något annat? Som hälsa och träning eftersom du sagt att ni är dåliga på den biten. Vet att det är svårt att bara sluta fokusera på något man verkligen önskar i livet men tyvärr blir det som ett beroende och det händer ingenting förutom att man blir att må sämre själv..
Jag tycker personligen att du inte ska börja med preventivmedel om du mår dåligt utav det. Ge inte upp! Så som det står inristat på din arm...
Andrea
Hej! Jag hoppas att du inte tar illa upp nu, men jag har lite funderingar kring ert beslut att tacka nej till IVF. Som jag förstår det är du emot IVF pga en tro på Gud eller ödet - att om ni inte blir gravida på egen hand är det inte "meningen" att ni ska ha barn. Behöver det vara så enkelt? Kan det inte vara så att denna högre makt ville att ni skulle få kämpa för att i slutändan bli så bra föräldrar som möjligt? Om det är så att framtiden är förutbestämd och att det därmed är meningen att ni ska förbli barnlösa skulle IVF:en misslyckas ändå. Så de alternativ som finns är:
1. Det finns ingen högre makt/determinism och det är pga otur ni inte har blivit gravida.
2. Det finns en högre makt som vill att ni ska kämpa för att få barn.
3. Det är förutbestämt att ni inte ska få barn och det spelar ingen roll vad ni gör.
Om 1. är sant har ni ingenting att förlora på IVF. Om 2. är sant och ni gör IVF gör ni precis det som är "meningen". Om 3. är sant händer ingenting. Jag kan inte se att ni, oavsett vilket alternativ som är sant, gör fel genom att testa IVF.
Syftet med min kommentar är inte att du ska förklara din ståndpunkt för mig. Du har inga skyldigheter alls mot en främling på internet. Om ni inte vill göra IVF ska ni självklart inte göra det och du ska inte behöva rättfärdiga det. Anledningen till att jag kommenterar är att om det är så att du är emot IVF pga tron på att det inte är meningen att ni ska få barn skulle jag vilja uppmana dig till att fundera lite mer på saken, för det finns flera perspektiv på det hela som du kanske inte har övervägt.
Om du inte vill tänka på detta tar jag inte illa upp om du raderar kommentaren. Jag förstår att ämnet är känsligt. Om du vill diskutera ämnet (rent filosofiskt) här i kommentarerna kommer jag gärna med mina tankar. Jag är absolut inte allsvetande, men jag har studerat just fri vilja och determinism en del.
Lycka till!
J
För det första - GE INTE UPP! Som jag skrev i ett tidigare inlägg lyckades vi (som det ser ut nu) efter tre år.
Och för det andra - för bara några månader sedan kände jag precis som du, att allting var hopplöst och jag sa till min sambo att han borde hitta någon annan som kan ge honom ett eller flera barn eftersom han så gärna vill ha det. Jag vill också gärna ha barn, men jag kände att jag inte vill va den som förstörde hans drömmar om en familj eftersom det var mig det var fel på.
Då blev han sur och sa att nån gång SKA vi lyckas och om vi nu av någon anledning inte skulle göra det så har vi ju alltid varandra.
Så fortsätt kämpa. för förr eller senare kommer ni lyckas.
Sara