Jag har blivit moster
Publicerat den

De senaste tre dagarna har jag mått väldig dåligt av den anledningen att min syster fick barn i torsdags eftermiddag, en son. Jag tycker att det är så förbannat orättvist, men jag missunnar henne inte den lilla parveln eftersom hon också hade problem att bli gravida (hennes man hade dålig rörlighet på sina spermier). Hon blev gravid på 17:e försöket, som vi var på i maj... Jag har inte gratulerat henne ännu och jag har valt att inte att följa med när mina föräldrar åker för att hälsa på. Jag klarar det inte... Han kommer bara påminna mig om hur långt ifrån jag själv är från att få barn, hur jävla misslyckad jag känner mig som själv aldrig blir gravid. Hur länge skall man orka se på när andra lever ens dröm?



J

Vad jobbigt, jag vet precis hur du känner!
Vi har försökt få barn i tre år i november. När vi hade försökt i nästan ett år berättade jag det för min äldre syster. Hon hade heller inga barn då, men var väldigt snabb med att sluta med p-piller efter att jag berättat det. Tre månader senare var hon gravid, men inte jag. Men sen, efter ytterligare tre månader blev jag gravid, men det gick inte som det skulle och jag fick missfall i vecka 10. Så då var det bara att börja om igen. I juli födde min syster sin dotter och då hade jag äntligen börjat acceptera att hon skulle få barn. Sen i september blev jag gravid igen och denna gången hoppades vi verkligen på att det skulle gå vägen.
Men i vecka 11 fick jag en blödning som på ultraljud visade sig vara ett missfall. Ungefär en månad efter mitt missfall berättade min storasyster att hon var gravid IGEN. Hennes dotter var då inte ens ett halvår. Och då blev jag riktigt bitter.
Här hade vi försökt i två år och det hade bara resulterat i två missfall medan min syster blev gravid efter bara några månader. Det var precis som att hon strödde salt i mina redan väldigt uppfläkta sår när hon berättade det. Ännu värre blev det när hon skickade en ultraljudsbild till mig. Då pratade jag inte med henne på flera dar, trots att hon ringde och skickade sms om varför jag inte svarade. Jag tyckte att hon borde fattat att man inte gör så!
Men nu har vi genomgått en fertilitetsutredning och där konstaterade man att jag inte får ägglossning som jag ska, och det är därför som jag ibland kan få min mens var 6-8 vecka. Jag fick då tre kurer med Pergotime och nu på tredje kuren lyckades vi! Jag är nu gravid i vecka nio och hoppas verkligen att den här lille klarar sig hela vägen.
Jag har även börjat glädjas åt min syster och hennes barn, speciellt den äldsta av dom. Hur jobbigt det än är så får jag inte bli bitter igen, för det hjälper igen!
Håller tummarna för att även ni ska lyckas, och va inte för hård mot din syster även om det ibland kan kännas orättvist!



URL:




Ni får gärna kommentera, men tänk då på vad det är Ni skriver. Påhopp och nedlåtande kommentarer görs inget besvär utan raderas omedelbart!


NAMN
 

MAIL


URL





Spara?