Sista dagen på praktiken
Publicerat den
Den här dagen har jag inte sett fram emot… sista dagen på praktiken. Jag ville absolut inte kliva ur sängen i morse, än mindre kliva utanför dörren. Jag hade dock inget annat val än att pallra mig till butiken. När jag kom in i lunchrummet var nästan alla medarbetare som arbetade idag samlade. De stod och pratade om någonting, men slutade när de såg att jag kom in och hade med mig en bricka med kärleksmums - som jag bakade igår kväll. Butikschefen tittade på mig och sade att hon ville prata med mig innan jag gick hem. Jag tänkte inte mer på det, utan arbetade på som jag brukar. Det var inte förrän alla medarbetade började fråga vad jag skall göra härnäst som jag blev nervös över vad det var hon ville prata med mig om. Skulle hon komma med kritik eller bara önska mig lycka till i framtiden?
Det började närma sig stängning och samtal med butikschefen. Jag är inte religiös eller så, men det var nästan så att jag bad till Gud att hon skulle erbjuda mig en tjänst. Det gjorde hon dock inte… Hon ville bara att vi skulle boka in en tid då vi kan utvärdera mina veckor i butiken (gå igenom vad jag tycker har varit bra och dåligt, vad jag har saknat, vad som kan förbättras osv.). Jag kan inte beskriva i ord hur besviken jag är på mig själv. Jag måste dock säga att det var väldigt fult gjort av butikschefen att pika om att hon skulle anställa mig och sedan inte göra det. Jag var helt säker på att hon skulle erbjuda mig en deltidstjänst, till att börja med. Jag uppskattar att hon gav mig möjligheten att prova på hur det är att arbeta som butikssäljare, men det är inte okej att ge sina praktikanter falska förhoppningar. Jag försöker att se det från den ljusa sidan: jag har fått erfarenhet i bagaget.
