Jag brukar göra mig i ordning för skolan vid den här tiden, men idag bestämde jag mig för att gå tidigare. Jag orkade inte gå hem efter att jag var klar på vårdcentralen (kl.09:12) och eftersom butikerna inte öppnade förrän kl.10 pallrade jag mig till skolan för att arbeta med en av de uppgifter som jag vill lämna in ikväll. Kampanjplaneringen får vänta till sena eftermiddagen. Jag kommer att svänga förbi Kvarteret Igor och skulle det mot all förmodan inte finnas någon som har möjlighet att svara på mina frågor får Mikael skjutsa ut mig till Erikslund. Jag ger mig inte. Jag skall bli klar innan deadline!

Hur gick det på vårdcentralen?
Jag blev omhändertagen av samma läkare som undersökte min häl i slutet av februari. Han sade att han kom ihåg det och frågade vad det var jag behövde hjälp med den här gången. Jag förklarade situationen i skolan och det slutade med att vi pratade om mobbingen, misshandeln, relationen till min familj (särskilt pappa), relationen till Mikael, hur jag ser på framtiden osv. Mats, som läkaren heter, sade att det låter som att jag har ångest snarare än depression och det stämde mycket riktigt. Jag fick fylla i två stycken formulär om min hälsa. Det ena formuläret handlade om depression och det andra handlade om depression/ångest. Det första formuläret var för att se om jag är deprimerad och isåfall i vilken grad. Man kunde få 54 poäng som max och jag fick 28 poäng. Det andra formuläret bestod av olika påståenden som man fick ta ställning till. Jag fick 11 poäng på ångest och 8 poäng på depression - därav vi kunde konstatera att det är ångesten som är jobbigast. Det sade jag dock innan jag gjorde undersökningen, så vi blev inte särskilt förvånade över resultatet.

Jag fick beskriva hur de senaste veckorna har varit och Mats sade att det låter som att det är på väg att gå åt rätt håll. Jag behöver tack vare det inte återkomma de närmsta månaderna, utan vi sade att vi skall avvakta och se hur det ser ut efter skolan.