Det är med sorg i hjärtat som jag måste meddela att det är min sista dag på praktiken. Jag har blandade känslor inför det av den anledningen att jag gärna skulle stanna längre, men det skall samtidigt bli skönt att få återgå till skolan i och med att det endast är några veckor kvar till studenten. Man vill inte behöva komplettera någonting - särskilt inte om man heter Louise Hedblom eftersom det innebär att man måste studera på Komvux då man inte har åldern inne för gymnasiet.

Någonting som jag kommer att sakna med praktiken är de elever som har gett mig en uppriktig chans. Hade det inte varit för dem hade jag aldrig klarat av att pallra mig upp om morgnarna. Det är tack vare dem som jag har haft ett leende på läpparna och faktiskt sett fram emot lektionerna - oavsett om jag har assisterat eller ensam varit ansvarig. Jag blev dessutom en aning rörd under förmiddagen då en elev sade att han tycker att det är tråkigt att jag skall sluta (eftersom jag är mer närvarande än min handledare. Det borde i och för sig vara så eftersom hon är cirka fyrtio år äldre än mig). Det uppskattar jag eftersom det bevisar att jag har gjort ett gott intryck (givetvis inte på alla) och att jag passar i rollen som ledare.

Jag kommer givetvis sakna min handledare också, som var så snäll som tog emot mig. Tack så mycket allihopa!