Antagningsbeskedet kom idag och det såg inte särskilt bra ut… Jag trodde att jag skulle bli antagen till 4-5 kurser, men jag blev bara antagen till en – den som jag hade placerat på 8:e plats. Jag måste tyvärr tacka nej av den anledningen att jag kommer att bli av med utvecklingsersättningen (jag kontaktade arbetsförmedlingens kundtjänst i veckan) och att vi kommer att bli av med det ekonomiska biståndet från socialen. De kan inte bistå om jag studerar på högskola och har möjlighet att ta lån. Jag vill inte öka min skuld till CSN om det inte är absolut nödvändigt och det är det inte. Det hade varit skillnad om jag sökt en utbildning/ett program, men nu handlar det om en kurs. Vi skulle inte klara oss om jag tog lån i vilket fall som helst. Det känns surt. Varför skall allt handla om pengar?! Jag hade hoppats på att få slippa arbetsförmedlingen och försäkringskassan i alla fall, men om vi inte får något bistånd från socialen är det kört. Mikael arbetar i snitt 1-2 dagar/vecka och det räcker inte till vår försörjning på långa vägar. Han har sagt att han skall söka ett heltidsjobb om han inte blir erbjuden fler timmar, men det hjälper inte mig nu… Jag skall ha svarat senast nästa torsdag och jag vågar inte chansa genom att tacka ja och hoppas på att han skall ha ett heltidsjobb innan kursen börjar i slutet av januari. Det är för riskabelt…

Jag tycker att det är jättetråkigt att det skall behöva bli såhär. Jag kan dock se en ljuspunkt med det hela: nästa år kan jag söka samma kurser, eller en utbildning om jag inte har fått något jobb, och göra det i tid! Den här gången skickade jag in en sen anmälan på alla kurser, därav jag bara blev antagen till en (jag står som reserv på de andra. Den bästa platsen jag har är 126 och den sämsta är 1334).