What a day!
Publicerat den
Jag skulle ha varit på vårdcentralen i förmiddags, men mobiltelefonen ringde tio minuter innan det var dags att klä på sig och gå. Det var en sköterska som meddelade att läkaren som jag skulle besöka hade blivit sjuk och att jag därmed var tvungen att omboka min tid. Det var ingen som hade möjlighet att ta emot mig senare i veckan, så jag skall dit fredagen den trettonde. Jag har ingenting emot att vänta i en och en halv vecka bara knölen/utbuktningen blir undersökt. Hjärtat är orolig över att det skall vara någonting farligt, men det är det förmodligen inte. Jag skulle chansa på att det kan ha att göra med misshandeln eftersom knölen/utbuktningen sitter på samma sida som min skadade axel. Det återstår att se vad de säger. Jag förväntar mig inte att de skall göra någonting åt den, utan de kommer säkerligen bara klämma på den och påstå att det inte är någonting att bry sig om. Den svenska sjukvården suger...
Jag hade i kalendern antecknat att jag bortsett från vårdcentralen skulle till Fysiokliniken för min femte behandling, men det visade sig att det hade blivit ett missförstånd mellan mig och sjukgymnasten. Han hade skrivit torsdagen den femte i sin kalender, men han hade till mig sagt onsdagen den fjärde. Han sade att det är möjligt att han hade sagt fel, men han sade att jag inte behövde komma tillbaka imorgon av den anledningen att han kunde ta emot mig idag - samtidigt som han hade en annan patient.
Det gick som vanligt på behandligen. Det enda som skilde sig idag jämfört med tidigare var att det gjorde fruktansvärt ont när man vred på nålen som satt i handen. Det var inte långt ifrån att jag skrek och gav sjukgymnasten en smäll, men jag härdade ut och försökte att hålla god min. Jag skall på ett sista besök nästa vecka (en timme innan jag skall vara på vårdcentralen) och det är ingenting som jag ser fram emot. Det skall dock bli skönt att slippa alla nålar efter det. Urs!
Jag hade i kalendern antecknat att jag bortsett från vårdcentralen skulle till Fysiokliniken för min femte behandling, men det visade sig att det hade blivit ett missförstånd mellan mig och sjukgymnasten. Han hade skrivit torsdagen den femte i sin kalender, men han hade till mig sagt onsdagen den fjärde. Han sade att det är möjligt att han hade sagt fel, men han sade att jag inte behövde komma tillbaka imorgon av den anledningen att han kunde ta emot mig idag - samtidigt som han hade en annan patient.
Det gick som vanligt på behandligen. Det enda som skilde sig idag jämfört med tidigare var att det gjorde fruktansvärt ont när man vred på nålen som satt i handen. Det var inte långt ifrån att jag skrek och gav sjukgymnasten en smäll, men jag härdade ut och försökte att hålla god min. Jag skall på ett sista besök nästa vecka (en timme innan jag skall vara på vårdcentralen) och det är ingenting som jag ser fram emot. Det skall dock bli skönt att slippa alla nålar efter det. Urs!
