What are we doing?
Publicerat den

De senaste dagarna har varit väldigt känslosamma av den anledningen att det för ett ögonblick var slut mellan mig och Dennis. Vi har under en längre tid känt att vi spenderar alldeles för lite tid tillsammans och därmed tröttnat. Det resulterade i att jag tidigare i veckan inbillade mig själv att det var bäst att gå skilda vägar, men efter att ha diskuterat saken mer ingående har vi båda upptäckt att det är situationen som behöver förändras - d.v.s. att vi måste bli bättre på att ta initiaiv och komma med idéer. Kan summera det som att vi trodde att vi hade tröttnat på varandra när så inte var/är fallet.

Som det ser ut nu kommer vi att införskaffa en kalender där vi antecknar datum för olika aktiviteter. Vi har nämligen bestämt oss för att stänga av all elektronik en dag i veckan och enbart fokusera på varandra. Vilken veckodag det kommer att bli är ännu oklart. Antingen lördagar eller söndagar. Vi valde att tjuvstarta igår av den anledningen att vi reser bort i helgen. Dennis skall till sina föräldrar medan jag skall till mina. Kan vara bra om vi får vara på annat håll en stund med tanke på hur de senaste dygnen har varit.



Pappa

Säg som det är....du vill hem och träffa Pappa ;)



URL:


Emilia

Hej! Har läst din blogg ett litet tag och lagt till på favoriter :) du verkar vara en mogen tjej tycker jag! och du har varit med om mycket i "den dåliga" relationen. Jag har svårt att prata om det jag har varit med om/är med om nu. Tänkte att du kunde ge mig råd och tips på hur man går vidare? Jag var tillsammans med en man i 2 år. (jag är 20, han 21). En abort som var hemsk pga all den psykiska misshandeln som jag fick på köpet. Han kom med hot om att köra över mig om jag ej valde abort. Ett år senare så blev jag återigen gravid och jag stod den här gången emot alla hans hot. Nu står jag här gravid i 5e månaden. Han hör av sig då och då trots att jag tagit bort honom där jag kan. Har dock samma mob. kvar. Han hotar nu med att "ta" barnet ifrån mig och en massa annat. Han ger mig inget annat än tårar och jag försöker så gott jag kan att vara lycklig och längta, men så länge han finns i en liten del av mitt liv så kan jag inte slappna av. Han vill bara ha kontakt med barnet för att plåga mig och inget mer. Usch vilken hemsk man jag träffade... nu vet du en liten bråkdel iaf! Hur går man vidare? :/



Hoppas allt blir bra för dig och Dennis nu! :)



URL:




Ni får gärna kommentera, men tänk då på vad det är Ni skriver. Påhopp och nedlåtande kommentarer görs inget besvär utan raderas omedelbart!


NAMN
 

MAIL


URL





Spara?