Tack vare att min älskade mamma ringde till försäkringsbolaget och hörde sig för kunde jag skicka in ansökan om brottsskadeersättning till Brottsoffermyndigheten tidigare än jag hade räknat med. Alla dokument som skulle skickas (ansökan, domen, intyg om att domen trätt i laga kraft m.m.) postades på eftermiddagen den 11/5. I och med att jag inte har någon kunskap om hur lång tid dessa ärenden brukar ta förväntade jag mig att det skulle ta ungefär två veckor, vilket det också gjorde då beskedet kom tidigare under dagen.

De senaste dagarna har min största farhåga varit att de ska skicka ett brev med information om att de avsäger sig ansvaret att betala, men när jag öppnade brevet kunde jag till min lättnad se att det längst ned på pappersarket stod:"Brottsoffermyndigheten tillerkänner Louise Hedblom brottsskadeersättning med fyrtioåttatusenfemhundra (48 500) kr, varav 13 500 kr för sveda och värk samt 35 000 kr för kränkning". Det var först sagt att jag skulle få 50 000 kr, men pga. att självrisken är 1 500 kr har de dragit av det från beloppet. Jag klagar dock inte eftersom pengarna, oavsett belopp, är ett plåster på såret - för allt skit han har utsatt mig för. Det stod också att beloppet skulle infinna sig på mitt konto inom fem arbetsdagar, men när jag loggade in på internetbanken upptäckte jag att varenda krona redan fanns där. Nu ligger de i säkert förvar och jag kommer att tänka mig för väldigt noga innan jag spenderar dem.

Reaktionen av detta blev en flod av tårar. De som inte har varit med om någonting liknande kan inte föreställa sig hur det känns att få beskedet om att det äntligen är över. Aldrig mer behöver jag tänka på honom. Aldrig mer behöver jag vara rädd för honom. Aldrig mer behöver jag fly, utan nu kan jag gå vidare med mitt liv till 100 % och bara fokusera på det goda i livet. Aldrig har jag varit så lycklig och skräckslagen på samma gång. Det är också en tröst att veta att R kommer att få betala tillbaka detta belopp till Brottsoffermyndigheten. Han får alltså ta konsekvenserna för det han har gjort, vilket jag tycker är helt rätt då han är gammal nog att veta att agerande får konsekvenser.

Härmed går jag vidare med mitt liv.