Efter två och en halv månads längtan samt väntan är Malte äntligen här och det går inte att beskriva lyckan över att vara kaninägare igen. Som Ni ser är han bedårande och det är otroligt svårt att inte slänga ett öga på honom samt le då han får mitt hjärta att smälta. Han kommer dock att bli lämnad ifred de närmsta dagarna då jag vill att han skall anpassa sig i sin egen takt istället för att vi skall tvinga på honom kel, överrösa honom med godis (torkad banan och Johannesbröd) samt introducera honom för katterna.

Det finns inte särskilt mycket att säga om honom än så länge då han enbart har varit hos oss i en timme. Han skall dock enligt Helena vara den som är mest framåt i kullen samt att han skall vara väldigt kelig. Mer än så vet jag inte, utan det kommer att visa sig inom den närmsta tiden.