Dag 22
Publicerat den
Det här får mig att gråta
Det finns många saker som får mig att gråta, men det som får mig att fullkomligt bryta ihop är tanken på hur mina föräldrar ser på mig. Hur mycket smärta jag måste ha åsamkat dem.
Jag har under mitt liv tagit många beslut som inte varit helt rätt samt gjort många misstag som inte enbart påverkat mig, utan även de i min omgivning. Många har varit oroliga för mig samt mått dåligt över hur jag har betett mig (syftar då främst på det här med R) och på något sätt är jag rädd för att mina föräldrar ska ångra att de skaffade mig. Att de känner att jag dragit skam över familjen/släkten.
Det finns ett inlägg om detta i bloggen sedan tidigare, men jag orkar helt enkelt inte leta reda på det då jag inte minns vilken månad det postades. Denna tanke slog mig i slutet av sommaren om jag inte minns fel och jag har redan pratat med familjen om detta. De har förklarat för mig att vi alla gör misstag. Det är det som gör oss mänskliga. De kommer att älska mig oavsett, vilket känns bra. Jag hoppas bara att de en dag kan känna sig stolta över mig.
Det finns många saker som får mig att gråta, men det som får mig att fullkomligt bryta ihop är tanken på hur mina föräldrar ser på mig. Hur mycket smärta jag måste ha åsamkat dem.
Jag har under mitt liv tagit många beslut som inte varit helt rätt samt gjort många misstag som inte enbart påverkat mig, utan även de i min omgivning. Många har varit oroliga för mig samt mått dåligt över hur jag har betett mig (syftar då främst på det här med R) och på något sätt är jag rädd för att mina föräldrar ska ångra att de skaffade mig. Att de känner att jag dragit skam över familjen/släkten.
Det finns ett inlägg om detta i bloggen sedan tidigare, men jag orkar helt enkelt inte leta reda på det då jag inte minns vilken månad det postades. Denna tanke slog mig i slutet av sommaren om jag inte minns fel och jag har redan pratat med familjen om detta. De har förklarat för mig att vi alla gör misstag. Det är det som gör oss mänskliga. De kommer att älska mig oavsett, vilket känns bra. Jag hoppas bara att de en dag kan känna sig stolta över mig.
Jag vet inte varför du fått för dig att du dragit skam över familjen, det tycker i alla fall inte jag och det tror jag inte mamma gör heller. Vi kanske inte alltid är överens men jag är ju stolt över er i alla fall!!
Carro
Men fy, hade Ebba skrivit sådär... "Jag hoppas bara att de en dag kan känna sig stolta över mig!"
Då hade jag nog gråtit floder och känt mig som världens sämsta förälder!
Nu kan jag bara prata för mig själv, men de finns inget som stoppar, även fast Ebba skulle göra nånting dumt eller så, så skulle jag ALDRIG sluta vara stolt över henne, hon är precis som hon är och vi har skapat henne. De går inte vara nåt annat än STOLT!
Pappa