Nu är jag i mitt rätta element igen
Publicerat den
Efter att ha spenderat helgen i Smedjebacken utan Dennis är jag nu äntligen(!) hemma. Resan gick dock inte som jag hoppats på då jag innan mamma skjutsade ut mig till tåget kom på att jag inte hade lösa pengar till bussresan hem (från centralstationen här i Västerås till lägenheten), så vi fick åka in till Ica för att växla.
Väl där fick vi stressa då vi vid kassan upptäckte att det endast var 7 min kvar innan tåget skulle gå. Vi hann dock till stationen i tid och bara 3 min efter att jag anlänt kom det, så vi hade tur att kassörskan snabbade på vid slutet annars hade vi fått släppa varorna och springa till bilen.
Tågresan gick som väntat bra och när jag kom till busscentralen för att åka buss hem upptäckte jag att den sista bussen (12:an) hade gått för länge sen. Detta upptäckte jag EFTER att jag köpt min biljett, såklart! Det slutade därför med att Dennis fick komma och möta mig på vägen då min axel inte klarar av att bära en väska med denna vikt.
När vi var utanför Myrorna såg vi att 92:an åkte förbi och han frågade om jag inte skulle ta den eftersom den går förbi hemma, men det kändes onödigt då jag för det första skrynklat ihop biljetten samt att han nu hade kommit för att möta mig.
Promenaden hem gick bra, men det var inte särskilt trevligt att komma hem då katterna gjort en ny reva i tapeten. Enligt Dennis fanns den inte där när han tog på sig kläderna för att åka och möta mig, så det innebar att den var färsk. Jag misstänker att det är Engla som har varit i farten då hon hoppade upp på byrån och rev på väggen när vi stod i köket och lagade mat.
Eira och Engla är otroligt härliga, men det går inte att ha det såhär. Så fort vi inte är hemma river de antingen i tapeten eller i mattan, vilket jag inte uppskattar för fem öre då vi inte ska behöva anpassa oss efter dem hela tiden. Vi kan inte köpa möbler och täcka upp revor varje gång de är rastlösa. Det fungerar inte.
För tillfället vet jag inte vad vi ska göra, utan vi får helt enkelt avvakta och se. Skulle det bli så att de fortsätter att riva i saker kommer vi att leta efter ett nytt hem åt dem. Det känns som att de inte får utlopp för sin energi här i och med att det inte är rätt miljö för dem. Det är som jag alltid brukar säga: man ska ha kanin. De är mycket enklare att ta hand om.
Väl där fick vi stressa då vi vid kassan upptäckte att det endast var 7 min kvar innan tåget skulle gå. Vi hann dock till stationen i tid och bara 3 min efter att jag anlänt kom det, så vi hade tur att kassörskan snabbade på vid slutet annars hade vi fått släppa varorna och springa till bilen.
Tågresan gick som väntat bra och när jag kom till busscentralen för att åka buss hem upptäckte jag att den sista bussen (12:an) hade gått för länge sen. Detta upptäckte jag EFTER att jag köpt min biljett, såklart! Det slutade därför med att Dennis fick komma och möta mig på vägen då min axel inte klarar av att bära en väska med denna vikt.
När vi var utanför Myrorna såg vi att 92:an åkte förbi och han frågade om jag inte skulle ta den eftersom den går förbi hemma, men det kändes onödigt då jag för det första skrynklat ihop biljetten samt att han nu hade kommit för att möta mig.
Promenaden hem gick bra, men det var inte särskilt trevligt att komma hem då katterna gjort en ny reva i tapeten. Enligt Dennis fanns den inte där när han tog på sig kläderna för att åka och möta mig, så det innebar att den var färsk. Jag misstänker att det är Engla som har varit i farten då hon hoppade upp på byrån och rev på väggen när vi stod i köket och lagade mat.
Eira och Engla är otroligt härliga, men det går inte att ha det såhär. Så fort vi inte är hemma river de antingen i tapeten eller i mattan, vilket jag inte uppskattar för fem öre då vi inte ska behöva anpassa oss efter dem hela tiden. Vi kan inte köpa möbler och täcka upp revor varje gång de är rastlösa. Det fungerar inte.
För tillfället vet jag inte vad vi ska göra, utan vi får helt enkelt avvakta och se. Skulle det bli så att de fortsätter att riva i saker kommer vi att leta efter ett nytt hem åt dem. Det känns som att de inte får utlopp för sin energi här i och med att det inte är rätt miljö för dem. Det är som jag alltid brukar säga: man ska ha kanin. De är mycket enklare att ta hand om.
