Detta eviga ringande
Publicerat den
Dennis är nu påväg hem och jag känner för att snygga till lägenheten lite grann eftersom jag inte har gjort det än. Jag har nämligen valt att fokusera på telefonsamtalen och för bara någon minut sedan lade jag på telefonen för dagen.
Det första samtalet gick till tingsrätten då jag hade frågor angående det här med reseersättning. Man kan nämligen få ersättning när man ska till rätten och jag undrade om de var villiga att betala för sträckan Västerås - Smedjebacken istället för Västerås - Falun (och returresa såklart). Jag förklarade att det blir smidigare att åka till mina föräldrar i Smedjebacken och övernatta där eftersom mamma ändå ska vittna på onsdagen istället för att behöva åka härifrån kl.05:38, sitta på ett tåg i över 2h för att sedan sitta i rättssalen gud vet hur länge. Sen ska jag åka hem för att göra samma procedur dagen efter och vi tyckte båda att det lät jobbigt.
Eftersom de inte brukar ge pengar till den som vill ha ersättningen i förskott (det var därför jag ringde) skulle de boka mina biljetter och jag får antingen hämta ut dem på stationen eller så skickar de hem dem i brevlådan. För mig spelar det absolut ingen roll bara jag får biljetterna i tid eftersom jag måste infinna mig i rätten den 19:e och 20:e. Även Dennis ska följa med, men vi kommer att bekosta hans biljetter ur egen ficka. De kommer dock bara att kosta 298:- tur och retur för honom. Det gör det för mig också, men det betalar ju tingsrätten.
Det andra samtalet gick till min advokat då jag ville veta om han skickat in pappret om skadestånd. Han har inte gjort det och av vilken anledning vet jag inte. Vi ska dock träffas på måndag eftersom han ändå har ärenden i Västerås och vi ska då gå igenom det här. Skulle pappret inte bli inskickat i tid kan man ta upp detta under rättegången.
Samtal nummer tre (och fyra) gick till Life då jag är intresserad att ha min APU där. Den butiksansvarige var inte anträffbar, så jag blev ombedd att ringa senare. Jag provade att ringa ca 1 timme senare och fick då tag på den butiksansvarige, Anja. Jag berättade vilket program och vilken skola jag kommer ifrån, att jag är intresserad av att ha min APU hos dem och hur lång tid det handlar om. Hon berättade att hon vanligtvis inte tar in praktikanter, men eftersom jag går hälsa och idrott så skulle hon överväga saken. Hon ville även träffa mig personligen innan hon kan ge besked, så jag ska träffa henne i början på nästa vecka. Jag kan lika gärna ta det efter att jag träffat min advokat.
Det sista samtalet gick till tingsrätten igen då jag kom på att jag glömde att ställa min fråga angående rättegången. Jag lovade mamma att jag skulle fråga om den kommer att vara offentlig eller om den kommer att ske bakom stängda dörrar. Den kommer att vara offentlig så länge ingen begär annat. Jag struntar fullständigt i hur det blir. Om någon vill komma dit och lyssna får de absolut göra det. Så om det är någon som är nyfiken på att vara närvarande under rättegången finns möjligheten.
Nej, det känns som att det är dags att gå in i köket för att börja med maten. Jag antar att Dennis kommer att vara hungrig när han kommer hem. Om inte kanske jag borde diska, vika tvätt eller fortsätta med engelskan. Det visar sig vad det blir.
Det första samtalet gick till tingsrätten då jag hade frågor angående det här med reseersättning. Man kan nämligen få ersättning när man ska till rätten och jag undrade om de var villiga att betala för sträckan Västerås - Smedjebacken istället för Västerås - Falun (och returresa såklart). Jag förklarade att det blir smidigare att åka till mina föräldrar i Smedjebacken och övernatta där eftersom mamma ändå ska vittna på onsdagen istället för att behöva åka härifrån kl.05:38, sitta på ett tåg i över 2h för att sedan sitta i rättssalen gud vet hur länge. Sen ska jag åka hem för att göra samma procedur dagen efter och vi tyckte båda att det lät jobbigt.
Eftersom de inte brukar ge pengar till den som vill ha ersättningen i förskott (det var därför jag ringde) skulle de boka mina biljetter och jag får antingen hämta ut dem på stationen eller så skickar de hem dem i brevlådan. För mig spelar det absolut ingen roll bara jag får biljetterna i tid eftersom jag måste infinna mig i rätten den 19:e och 20:e. Även Dennis ska följa med, men vi kommer att bekosta hans biljetter ur egen ficka. De kommer dock bara att kosta 298:- tur och retur för honom. Det gör det för mig också, men det betalar ju tingsrätten.
Det andra samtalet gick till min advokat då jag ville veta om han skickat in pappret om skadestånd. Han har inte gjort det och av vilken anledning vet jag inte. Vi ska dock träffas på måndag eftersom han ändå har ärenden i Västerås och vi ska då gå igenom det här. Skulle pappret inte bli inskickat i tid kan man ta upp detta under rättegången.
Samtal nummer tre (och fyra) gick till Life då jag är intresserad att ha min APU där. Den butiksansvarige var inte anträffbar, så jag blev ombedd att ringa senare. Jag provade att ringa ca 1 timme senare och fick då tag på den butiksansvarige, Anja. Jag berättade vilket program och vilken skola jag kommer ifrån, att jag är intresserad av att ha min APU hos dem och hur lång tid det handlar om. Hon berättade att hon vanligtvis inte tar in praktikanter, men eftersom jag går hälsa och idrott så skulle hon överväga saken. Hon ville även träffa mig personligen innan hon kan ge besked, så jag ska träffa henne i början på nästa vecka. Jag kan lika gärna ta det efter att jag träffat min advokat.
Det sista samtalet gick till tingsrätten igen då jag kom på att jag glömde att ställa min fråga angående rättegången. Jag lovade mamma att jag skulle fråga om den kommer att vara offentlig eller om den kommer att ske bakom stängda dörrar. Den kommer att vara offentlig så länge ingen begär annat. Jag struntar fullständigt i hur det blir. Om någon vill komma dit och lyssna får de absolut göra det. Så om det är någon som är nyfiken på att vara närvarande under rättegången finns möjligheten.
Nej, det känns som att det är dags att gå in i köket för att börja med maten. Jag antar att Dennis kommer att vara hungrig när han kommer hem. Om inte kanske jag borde diska, vika tvätt eller fortsätta med engelskan. Det visar sig vad det blir.
