What about the future?
Publicerat den
Jag är nu istället väldigt rädd för att han ska komma in på sitt andrahandsval, som är i Arvidsjaur. Det är klart att jag vill att han ska få gå ett program som han tycker är kul, men det skulle kännas väldigt jobbigt om han flyttade så långt ifrån.
När vi satt och diskuterade det tidigare idag slutade det med att jag bröt ihop i rädsla om att förlora honom. Som tur var så var jag ensam hemma och kunde släppa ut allting i lugn och ro. Jag grät så mycket att jag fick ont i magen och är nu väldigt slut i ögonen. Det känns som att jag setat uppe i flera dygn, vilket jag inte har.
Jag känner mig egoistisk som inte vill att Dennis ska komma in på programmet och flytta. En del av mig vill att han stannar (att han försöker att komma in på det andra programmet han sökt i Västerås) medan en annan del av mig säger att han ska ta chansen. Det var som jag sa till honom: Jag kan komma med åsikter osv, men det slutgiltiga beslutet är alltid hans.
Jag vet att han vill gå i Västerås, så jag hoppas såklart på att det blir så. Skulle han flytta till Arvidsjaur skulle vi knappt ha råd eller tid att träffas, vilket ingen av oss vill. Han har därför sagt att han ska satsa på att försöka komma in i Västerås, vilket jag tycker låter bra. Jag kan dock inte låta bli att vara rädd.
Antagningsbeskeden kommer runt v.15 så vi får se vad det säger och utgå från det.
Nämen det var inge vidare ;/ , hoppades verkligen på att dennis skulle komma in där , men men..!
Fellnert