Tomt och eländigt
Publicerat den

Det har nu gått två dagar sen Dennis åkte hem och det känns redan väldigt tungt. Redan när han klivit på bussen och jag satt mig i bilen kände jag mig ensam och nere. Det var verkligen tråkigt att han skulle behöva åka hem, men han har ju skola att sköta. Han hade gärna fått stanna längre, men det är ju så när plikten kallar.

Vi har iaf bestämt att jag ska åka ner till honom snart. Hans mamma frågade honom igår när jag ska komma ner, så jag tar det som ett tecken på att de vill träffa mig och att jag är välkommen :) Mamma sa i söndags att Dennis är så välkommen fler gånger och det är ett väldigt bra tecken då jag inte kan minnas att hon sagt så till mina tidigare pojkvänner. Inte med den tonen iaf.

Vi har inte bestämt exakt när jag ska komma, men när jag gör det blir det nog så att jag får följa med honom till skolan någon dag. Det ser jag inte som en nackdel, utan det kan nog bli ganska spännande. Socialfobin är ju borta, så det ska bara bli roligt. Lite blickar får man räkna med, men det är ingenting som jag tycker är jobbigt längre.

Mamma föreslog att jag skulle åka till Dennis på påsklovet (v.14) eftersom hon då precis har fått lön, men jag tänker inte vänta så länge. Då får jag försöka att få tag i pengar på annat sätt. Har en klänning som ligger och skräpar på rummet, så jag har bestämt mig för att sälja den. Den är använd EN gång, så den är i väldigt bra skick. Har en tjej som är intresserad av den, men är osäker på när hon har pengar att betala den. Därför har jag lagt ut den på Tradera för säkerhets skull. Tror dock inte att det är någon som budar på den då bilden på den är väldigt dålig. Får hoppas att den blir såld snart vilket fall som helst så jag kan åka ner.

Saknar dig, gubben :(♥






Ni får gärna kommentera, men tänk då på vad det är Ni skriver. Påhopp och nedlåtande kommentarer görs inget besvär utan raderas omedelbart!


NAMN
 

MAIL


URL





Spara?