Don't throw me away
Publicerat den
Detta inlägg kommer att bli ganska kort och inte så händelserikt, men innehållet har stor betydelse för resten av mitt liv och då menar jag inte på ett gott sätt. Tack vare denna händelse har jag fått men för livet och kommer aldrig att kunna leva som jag tidigare har gjort.
Många av de mest allvarliga händelserna inträffade när vi bodde i Stockholm, vilket även denna gjorde.
Detta hände en höstkväll 2007 och jag minns varken vilken dag det var eller varför R blev arg. Hans ilska resulterade iaf i att han tog tag i mina fötter och lyfte upp mig i luften. Jag har tidigare nämnt att han är 1,95m lång och Ni kan säkert föreställa Er hur jag hängde rätt i luften utan att kunna nå golvet med händerna.
Med mig i sitt grepp gick han mot en fåtölj som jag fått av min mormor. Han kastade mig rätt ner i fåtöljen, men eftersom det är en modell som kan snurra 360 grader så ramlade jag ur den och när jag skulle ta tag i golvet hamnade jag snett vilket resulterade i att jag skadade högra axeln och mitt högra långfinger.
Påföljande dagar var fingret väldigt snett och jag hade väldigt ont. Jag sökte hjälp på vårdcentralen, men de sa bara:”Smörj på en salva så går det över”. Hur de kunde säga någonting sånt förstår jag inte eftersom man hörde hur det krasade i fingret. Hur skulle då en salva kunna hjälpa?
Eftersom läkarna inte kunde hjälpa mig lät jag det vara och idag, 2 ½ år senare, har jag större problem än direkt efter händelsen. Fingret är väldigt snett och jag får ont i det bara jag sitter vid datorn. Bara att skriva detta gör ont, men ibland känns det som att jag helt enkelt får härda ut.
Axeln kändes bra, men för några månader sedan började jag att känna av den. När jag först började känna av den gjorde det ont bara jag låg på den och nu har det gått så långt att jag inte ens kan sitta med armarna i kors utan att känna smärta. Det händer även att jag kan få ont av att inte göra någonting. T.ex. när jag sitter i soffan och tittar på tv.
I början på februari var jag till läkaren och jag fick då axeln undersökt. Det sades då att min skada endast kunde uppkomma av en olycka, vilket såklart stämmer. Tack vare smällen så har jag en muskel som ligger i kläm under nyckelbenet. De kan tyvärr inte göra någonting åt det, utan jag blev rekommenderad att jag ska leva så normalt som möjligt vilket är väldigt svårt. Jag har bestämt mig för att boka tid för röntgen så att jag får se svart på vitt vad som är fel.
Om det skulle visa sig vara allvarliga fel är det tänkt att jag ska ta med plåtarna som bevismaterial i rätten. Om Ni har varit med om något liknande och har permanenta skador efter en misshandel så ska Ni definitivt gå till en läkare och få remiss till röntgen. Det kan vara MYCKET användbart, som i mitt fall, vid en rättegång
Många av de mest allvarliga händelserna inträffade när vi bodde i Stockholm, vilket även denna gjorde.
Detta hände en höstkväll 2007 och jag minns varken vilken dag det var eller varför R blev arg. Hans ilska resulterade iaf i att han tog tag i mina fötter och lyfte upp mig i luften. Jag har tidigare nämnt att han är 1,95m lång och Ni kan säkert föreställa Er hur jag hängde rätt i luften utan att kunna nå golvet med händerna.
Med mig i sitt grepp gick han mot en fåtölj som jag fått av min mormor. Han kastade mig rätt ner i fåtöljen, men eftersom det är en modell som kan snurra 360 grader så ramlade jag ur den och när jag skulle ta tag i golvet hamnade jag snett vilket resulterade i att jag skadade högra axeln och mitt högra långfinger.
Påföljande dagar var fingret väldigt snett och jag hade väldigt ont. Jag sökte hjälp på vårdcentralen, men de sa bara:”Smörj på en salva så går det över”. Hur de kunde säga någonting sånt förstår jag inte eftersom man hörde hur det krasade i fingret. Hur skulle då en salva kunna hjälpa?
Eftersom läkarna inte kunde hjälpa mig lät jag det vara och idag, 2 ½ år senare, har jag större problem än direkt efter händelsen. Fingret är väldigt snett och jag får ont i det bara jag sitter vid datorn. Bara att skriva detta gör ont, men ibland känns det som att jag helt enkelt får härda ut.
Axeln kändes bra, men för några månader sedan började jag att känna av den. När jag först började känna av den gjorde det ont bara jag låg på den och nu har det gått så långt att jag inte ens kan sitta med armarna i kors utan att känna smärta. Det händer även att jag kan få ont av att inte göra någonting. T.ex. när jag sitter i soffan och tittar på tv.
I början på februari var jag till läkaren och jag fick då axeln undersökt. Det sades då att min skada endast kunde uppkomma av en olycka, vilket såklart stämmer. Tack vare smällen så har jag en muskel som ligger i kläm under nyckelbenet. De kan tyvärr inte göra någonting åt det, utan jag blev rekommenderad att jag ska leva så normalt som möjligt vilket är väldigt svårt. Jag har bestämt mig för att boka tid för röntgen så att jag får se svart på vitt vad som är fel.
Om det skulle visa sig vara allvarliga fel är det tänkt att jag ska ta med plåtarna som bevismaterial i rätten. Om Ni har varit med om något liknande och har permanenta skador efter en misshandel så ska Ni definitivt gå till en läkare och få remiss till röntgen. Det kan vara MYCKET användbart, som i mitt fall, vid en rättegång
