Jag har setat och tänkt över mitt liv de senaste dagarna och försöker att komma på vad jag ska göra av det istället för att bara sitta hemma hela dagarna till ingen nytta. 

Efter att ha blivit nekad studier av komvux pga. min ålder funderar jag nu på om jag ska söka till innebandyprogrammet igen och gå klart en gång för alla. Jag hoppas att kommunen går med på det eftersom det trots allt är dem som betalar utbildningen. Nekar de måste jag försöka att hitta någon att bo hos i Falun under 2 år, vilket kan bli svårt. Det är sista utvägen för att jag ska få kunna avsluta mina studier på Lugnetgymnasiet. Saknar programmet något enormt, så jag vill verkligen gå klart. Har ett tag på mig att ordna upp det eftersom skolan inte börjar förrän i augusti.

Jag har kommit fram till att jag varit alldeles för snäll mot mina pojkvänner med tanke på att jag gett upp så mycket för dem. Det får jag lida för nu, vilket (ursäkta språket) suger! Jag förstår inte hur jag kunde vara så jävla korkad att ge upp en så stor sak som skolan. Det är i princip hela ens framtid. Iaf i dagens samhälle.

Jag måste ta tag i det här nu eftersom jag snart är för gammal för gymnasiet. I höst har jag 2 år på mig att gå ut gymnasiet och det är precis hur lång tid jag har kvar, så det gäller att rappa på.