Jag skrev tidigare att jag varit lite nere de senaste dagarna och skyllde på att jag inte kunnat träna sen den 21/1, vilket inte stämmer. Ska hela sanningen fram så hade det ingenting med träning att göra, utan allting handlade om Niklas.

De senaste dagarna har han betett sig konstigt och jag reagerade direkt på det. Tidigare så har han alltid avslutat sina sms med "puss <3", men nu har han både slutat med smileys och hjärtan i sina sms. Jag får heller inga godnatt-sms, vilket jag brukade få av honom varje kväll. Detta började efter att jag åkte hem i fredags och det har fått mig att börja fundera. Ibland känns det som om jag har gjort bort mig totalt och det har resulterat i att jag varit deppig och sovit ganska dåligt.

Efter att vi träffades första gången sa han till mig att jag verkade "för" glad. Jag tycker att jag var lika glad som jag brukar vara när jag är kär och galen. Jag kan erkänna att jag ibland skrattade vid fel tillfälle. När man ligger och tittar varandra djupt i ögonen kanske man inte ska skratta, men jag kunde inte låta bli eftersom det kändes så otroligt magiskt att ligga där brevid honom.

Eftersom jag är en sån som inte vill vara för på vågade jag inte fråga honom om någonting var fel, utan jag fick reda på det på annat håll. De som följer mig även på Bilddagboken har säkert idag sett att jag lagt ut en bild på 14/2 och skrivit:"Vill så gärna skämma bort dig och visa hur mycket jag tycker om dig". Niklas kommenterade såklart den bilden och han berättade sedan att han inte vet hur han känner just nu. Det är alltså där skon klämmer.

Jag har förklarat för honom att jag absolut inte vill pressa honom och om han behöver tid till att fundera över vad han känner ska han absolut få det. Det är klart att jag vill träffa honom snart, men om han är osäker är det bättre att han får vara ifred ett tag. Jag tycker så otroligt mycket om honom och vill inte ställa till det, så jag tänker vara lite försiktig med vad jag säger och gör den närmsta tiden så att ingenting blir fel. Det får helt enkelt ta den tid det tar. Jag är beredd att vänta på honom eftersom jag tycker att han är väldigt speciell.

Det är många som säger att jag blivit gladare nu när jag träffat Niklas och det kan jag absolut hålla med om. Nu när det är såhär är det dock inget roligt, men jag får bita i det sura äpplet och ta en dag i taget. Nå mycket mer kan jag inte göra.

Nu får jag göra som jag alltid har gjort: Förbereda mig på det värsta, men hoppas på det bästa ♥