Det går framåt
Publicerat den
Det skulle dock vara skönt att åka hem och sova, men det tar jag när jag är klar med uppgiften. Jag har nämligen ingenting som jag behöver stressa med tills imorgon, utan jag kan ta det lugnt och unna mig själv en stunds vila tills Dennis kommit hem.
Det går även framåt vad gäller katterna. Engla har inte skrikit efter frukost sen jag skrev inlägget Give me some sleep. Istället för att skrika har hon varje morgon gett ifrån sig ett litet pip och hon har haft turen att det då har varit dags för frukost, så jag har klivit upp ur sängen och gett de mat. Vanligtvis brukar de skrika när de ser att jag tar fram matpåsen, men jag har tagit fram maten så pass snabbt att de inte har hunnit säga någonting vilket har gjort att de inte längre skriker när de ska få mat. Det känns väldigt bra och jag hoppas att det fortsätter såhär. Engla har dock fortfarande separationsångest (skriker så fort man går in i ett rum och stänger dörren), så det är nästa grej vi får jobba på. Det går dock framåt :)
Jag tror inte att jag har så mycket mer att dela med mig av för tillfället. Jag tänkte att jag skulle fortsätta med min uppgift nu, så jag skriver antaglingen när jag kommer hem om jag har någonting att berätta.
