Svar på kommentar
Publicerat den
Upptäckte för en liten stund sen att jag fått denna kommentar på inlägget Ställas inför rätta:
"Jätte bra och mycket starkt skrivet!Hoppas du får rätten på din sida.
En fråga:Vad har hans familj sagt om detta?"
Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på den frågan eftersom jag inte riktigt vet vart de står just nu. Hans kusiner och morbror verkar stå på min sida eftersom de vet att han har ett hemskt humör. Hans föräldrar och syskon står såklart på hans sida och tycker att det är jag som är boven i dramat. Att det är JAG som har förpestat HANS liv och inte tvärtom.
Precis efter att jag lämnade honom fick jag sms av hans mamma där hon skrev att jag borde gå till en läkare och undersöka huvudet. Att jag var en liten häxa som borde växa upp. En kompis till mig blev så arg när h*n fick veta detta att h*n ringde upp R's mamma. H*n hade högtalaren på så att jag kunde höra deras samtal och enligt hans mamma så har jag bara hittat på alltihopa. Att jag har ljugit alla rätt upp i ansiktet.
Jag har aldrig ljugit för någon om detta. Det enda jag gjorde var att undanhålla fakta då jag ville skydda honom, men jag har aldrig hittat på någonting utan detta har verkligen hänt. Det är klart att ingen vill tro detta om sin son, men de får faktiskt leva med sanningen om att han har behandlat en annan människa på det här viset.
Hans föräldrar står alltså på hans sida, men några av hans släktingar verkar stötta mig i det här vilket känns ganska bra. Sen har jag även min familj och vänner som varit med när det hänt saker, så ingen kan komma och säga att det aldrig har hänt. För det har det.
"Jätte bra och mycket starkt skrivet!Hoppas du får rätten på din sida.
En fråga:Vad har hans familj sagt om detta?"
Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på den frågan eftersom jag inte riktigt vet vart de står just nu. Hans kusiner och morbror verkar stå på min sida eftersom de vet att han har ett hemskt humör. Hans föräldrar och syskon står såklart på hans sida och tycker att det är jag som är boven i dramat. Att det är JAG som har förpestat HANS liv och inte tvärtom.
Precis efter att jag lämnade honom fick jag sms av hans mamma där hon skrev att jag borde gå till en läkare och undersöka huvudet. Att jag var en liten häxa som borde växa upp. En kompis till mig blev så arg när h*n fick veta detta att h*n ringde upp R's mamma. H*n hade högtalaren på så att jag kunde höra deras samtal och enligt hans mamma så har jag bara hittat på alltihopa. Att jag har ljugit alla rätt upp i ansiktet.
Jag har aldrig ljugit för någon om detta. Det enda jag gjorde var att undanhålla fakta då jag ville skydda honom, men jag har aldrig hittat på någonting utan detta har verkligen hänt. Det är klart att ingen vill tro detta om sin son, men de får faktiskt leva med sanningen om att han har behandlat en annan människa på det här viset.
Hans föräldrar står alltså på hans sida, men några av hans släktingar verkar stötta mig i det här vilket känns ganska bra. Sen har jag även min familj och vänner som varit med när det hänt saker, så ingen kan komma och säga att det aldrig har hänt. För det har det.
